På ett stormigt kommunfullmäktige beslutade Ludvikas politiker igår om att lägga ned tre byskolor och i stället skjutsa barn till centralorten, där man kommer att bygga ut skolorna. Ute i byarna råder upprorsstämning.
– Vi vill ha skolorna kvar. Man håller på att lägga ned byarna och flytta in allt till Ludvika. Byarna dör, klagar en förälder som Nya Tider talar med.
Kommunstyrelsen motiverar det hela med att kommunen måste spara och att man genom centraliseringen ska få över resurser för att förbättra undervisningen.
– Ludvika satsar mer än andra jämförbara kommuner på skolan, men ett av landets sämsta skolresultat. En stor del av pengarna går till lokaler, sade Lars Handegard (V).
Samtidigt anser man att det är fel att byskolorna kostar lite mer per elev än skolor inne i Ludvika.
– Det är en rättvisefråga, sade Lotta Wedman MP, och talade om en ”snedfördelning av skolresultat”, där elever i byskolorna uppvisar bättre betyg än andra elever.
För många av föräldrarna är dock de goda skolresultaten tvärtom ett bevis på att byskolorna fungerar bra.
– Var är rättvisan i att våra barn får sitta på en buss i en timme eller mer varje dag och gå miste om bandyträningar och värdefull tid för läxläsning hemma? säger en mamma till Nya Tider.
På några av mötena där politiker träffade oroliga föräldrar hängde verkligen smockan i luften, berättar deltagarna. Man känner sig svikna och överkörda. Medan hela kommunstyrelsen står bakom förslaget är det i princip bara Sverigedemokraterna som tagit strid mot nedläggningarna.
– Man har försökt gömma undan nedläggningen för att inte oroa invånarna, som man så omtänksamt uttryckte det. Vi har frågat om vilka skolor som berörs och hur planerna egentligen ser ut, men inte fått något svar från ansvariga politiker och tjänstemän. När allt var klappat och klart skulle inte föräldrarna hinna mobilisera något motstånd, sade Roland Johansson (SD).
Tack vare att informationen om planerna kommit ut till allmänheten hann det bli ett omfattande engagemang i frågan. Det har skrivits på protestlistor och folk har gjort en namninsamling för en folkomröstning. Kommunens styrande politiker anser dock att någon folkomröstning inte behövs, då väljarna fått säga sitt genom den representativa demokratin. Från talarstolen fick denna inställning skarp kritik från Pär Öberg, som sitter på ett SD-mandat men representerar det nationalsocialistiska partiet Nordiska motståndsrörelsen.
– Om man går till val, som Vänsterpartiet gjorde, på att man vill bevara byskolorna, och sedan gör en tvärvändning, då tjänar man inte den representativa demokratin. Då måste väljarna få säga sitt, sade han.
Skolnämnden vill genom skolnedläggningarna göra en besparing på sex miljoner kronor. Nämnden har, liksom alla andra nämnder utom Kultur och fritidsnämnden, fått låna till verksamheten de senaste åren.
Sverigedemokraterna anser att om det är någonstans man ska skära så är det i socialnämnden. De arbetslösa ska sättas i arbete genom att involvera näringslivet i högre grad, menar de.
– Allt påverkas av nedläggningarna, det enda som blir kvar i byarna är pensionärer. Välfärdssamhället klarar inte av denna invandring längre. Pengarna är slut. Nu drar de ned på skolorna, vad skär de i bort nästa gång? undrade Benny Rosengren (SD).
En stor del av debatten kom att handla om kostnaderna och problemen för asylmottagning och mångkulturen i stort.
– Jag anser att invandrarna är en tillgång. Det har alltid funnits en invandring. Förr i tiden kom folk hit söderifrån bland annat för att fiska, sade Jan Larsson (V).
Både SD och Pär Öberg reagerade mot detta.
– Hur kan man påstå att invandringen inte är en kostnad. Varför får vi då 57 miljoner kronor från staten i kompensation? replikerade Öberg.
– Till mig sade de på nämndemötet att man får satsa på den andra generationen, den första som kommer hit som analfabeter kommer aldrig att få något jobb, berättade Roland Johansson (SD) för Nya Tider efter mötet.
Sverigedemokraterna ansåg att de 57 miljoner kronor kommunen får i statsbidrag, och som bland annat avser integration och skolgång för nyanländas barn, borde användas för att rädda byskolorna. I stället har kommunstyrelsen bland annat beslutat att köpa in läsplattor till nyanlända barn för 750 000 kronor och anställa en migrationssamordnare för 600 000 kronor.
Ilskan var stor i publiken efter omröstningen. Nu kommer man att gå vidare med namninsamlingen, men föräldrarna i minst en av byarna kommer även att starta en friskola för att kunna ha kvar sina barn i en trygg närmiljö.
Ett längre reportage med intervjuer publiceras i nästa nummer av Nya Tider.