Fullmäktigesalen i Ludvika var full kvällen den 25 januari. Foto: Nya Tider

Vrede i byarna: Byskolor läggs ned

Ludvika kommun beslutade igår att lägga ned tre byskolor för att spara pengar. Föräldrarna rasar och det råder upprorsstämning ute i bygden. De tycker att kommunen i stället skulle kunna använda medel från de 57 miljoner kronor man fått i invandringsbidrag av staten.

På ett stormigt kommunfullmäktige beslutade Ludvikas politiker igår om att lägga ned tre byskolor och i stället skjutsa barn till centralorten, där man kommer att bygga ut skolorna. Ute i byarna råder upprorsstämning.

– Vi vill ha skolorna kvar. Man håller på att lägga ned byarna och flytta in allt till Ludvika. Byarna dör, klagar en förälder som Nya Tider talar med.

Kommunstyrelsen motiverar det hela med att kommunen måste spara och att man genom centraliseringen ska få över resurser för att förbättra undervisningen.

– Ludvika satsar mer än andra jämförbara kommuner på skolan, men ett av landets sämsta skolresultat. En stor del av pengarna går till lokaler, sade Lars Handegard (V).

Samtidigt anser man att det är fel att byskolorna kostar lite mer per elev än skolor inne i Ludvika.

– Det är en rättvisefråga, sade Lotta Wedman MP, och talade om en ”snedfördelning av skolresultat”, där elever i byskolorna uppvisar bättre betyg än andra elever.

För många av föräldrarna är dock de goda skolresultaten tvärtom ett bevis på att byskolorna fungerar bra.

– Var är rättvisan i att våra barn får sitta på en buss i en timme eller mer varje dag och gå miste om bandyträningar och värdefull tid för läxläsning hemma? säger en mamma till Nya Tider.

På några av mötena där politiker träffade oroliga föräldrar hängde verkligen smockan i luften, berättar deltagarna. Man känner sig svikna och överkörda. Medan hela kommunstyrelsen står bakom förslaget är det i princip bara Sverigedemokraterna som tagit strid mot nedläggningarna.

sDSC_0583
Kenneth Andersson (S) sade i ett allvarstyngt anförande att han kommer att gå emot partilinjen och rösta mot nedläggningarna. ”Varför ska man ta bort fina byskolor som fungerar bra och bygga en jättestor centralskola?”, undrade han. Han gick med i Socialdemokraterna när partiet för många år sedan försvarade skolan i Grängesberg mot nedläggning. Han sade att han tar konsekvenserna av sitt beslut och troligen kommer att avgå från sin förtroendepost i partiet. Två av hans partikollegor, som tidigare kritiserat nedläggningsförslaget, stannade hemma från kommunfullmäktigemötet. Då omröstningen var jämn hade deras röster troligen kunnat spela en avgörande roll. Foto: Nya Tider

 

– Man har försökt gömma undan nedläggningen för att inte oroa invånarna, som man så omtänksamt uttryckte det. Vi har frågat om vilka skolor som berörs och hur planerna egentligen ser ut, men inte fått något svar från ansvariga politiker och tjänstemän. När allt var klappat och klart skulle inte föräldrarna hinna mobilisera något motstånd, sade Roland Johansson (SD).

Tack vare att informationen om planerna kommit ut till allmänheten hann det bli ett omfattande engagemang i frågan. Det har skrivits på protestlistor och folk har gjort en namninsamling för en folkomröstning. Kommunens styrande politiker anser dock att någon folkomröstning inte behövs, då väljarna fått säga sitt genom den representativa demokratin. Från talarstolen fick denna inställning skarp kritik från Pär Öberg, som sitter på ett SD-mandat men representerar det nationalsocialistiska partiet Nordiska motståndsrörelsen.

– Om man går till val, som Vänsterpartiet gjorde, på att man vill bevara byskolorna, och sedan gör en tvärvändning, då tjänar man inte den representativa demokratin. Då måste väljarna få säga sitt, sade han.

vDSC_0545
Jan Larsson (V) kritiserade skarpt sina partikamrater. Han berättade att Vänsterpartiet i valet lovat väljarna att de skulle kämpa för byskolorna, och han skulle vid omröstningen inte dagtinga med sitt samvete. Han var den ende vänsterpartist som röstade mot nedläggningen. Foto: Nya Tider

 

Skolnämnden vill genom skolnedläggningarna göra en besparing på sex miljoner kronor. Nämnden har, liksom alla andra nämnder utom Kultur och fritidsnämnden, fått låna till verksamheten de senaste åren.

Sverigedemokraterna anser att om det är någonstans man ska skära så är det i socialnämnden. De arbetslösa ska sättas i arbete genom att involvera näringslivet i högre grad, menar de.

– Allt påverkas av nedläggningarna, det enda som blir kvar i byarna är pensionärer. Välfärdssamhället klarar inte av denna invandring längre. Pengarna är slut. Nu drar de ned på skolorna, vad skär de i bort nästa gång? undrade Benny Rosengren (SD).

bDSC_0530
Benny Rosengren (SD) har engagerat sig och anordnat möten i byarna för att kanalisera föräldrarnas oro och missnöje. Foto: Nya Tider

 

En stor del av debatten kom att handla om kostnaderna och problemen för asylmottagning och mångkulturen i stort.

– Jag anser att invandrarna är en tillgång. Det har alltid funnits en invandring. Förr i tiden kom folk hit söderifrån bland annat för att fiska, sade Jan Larsson (V).

Både SD och Pär Öberg reagerade mot detta.

– Hur kan man påstå att invandringen inte är en kostnad. Varför får vi då 57 miljoner kronor från staten i kompensation? replikerade Öberg.

pDSC_0521
Pär Öberg, längst bort i bild, i fullmäktige bredvid Sverigedemokraternas partigrupp. Öberg kom in i fullmäktige på ett SD-mandat men företräder Nordiska Motståndsrörelsen. Foto: Nya Tider

 

– Till mig sade de på nämndemötet att man får satsa på den andra generationen, den första som kommer hit som analfabeter kommer aldrig att få något jobb, berättade Roland Johansson (SD) för Nya Tider efter mötet.

Sverigedemokraterna ansåg att de 57 miljoner kronor kommunen får i statsbidrag, och som bland annat avser integration och skolgång för nyanländas barn, borde användas för att rädda byskolorna. I stället har kommunstyrelsen bland annat beslutat att köpa in läsplattor till nyanlända barn för 750 000 kronor och anställa en migrationssamordnare för 600 000 kronor.

Ilskan var stor i publiken efter omröstningen. Nu kommer man att gå vidare med namninsamlingen, men föräldrarna i minst en av byarna kommer även att starta en friskola för att kunna ha kvar sina barn i en trygg närmiljö.

 

Ett längre reportage med intervjuer publiceras i nästa nummer av Nya Tider.

 

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Läs även:

”Vips blev konspirationsteorin till ovedersäglig fakta”

”Vips blev konspirationsteorin till ovedersäglig fakta”

🟠 – Minnesceremonin för Estoniakatastrofens offer blev för mycket för SVT På 30-årsdagen av passagerarfärjan M/S Estonias förlisning hölls en högtidlig minnesceremoni på Djurgården. Bland gästerna återfanns bland andra kungaparet och statsministern. Hela tillställningen sändes av statstelevisionen, men försvann från SVT efter bara en vecka.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.