Räddar slavar. Det var först med vapenmakt som Europa lyckades befria turkarnas och arabernas slavar. Fotot, som togs när fototekniken ännu var helt ny, visar östafrikanska slavar ombord på HMS Daphne den 1 november 1868 efter att ha räddats från ett arabiskt slavhandelsskepp. Till höger: Målning av Ronald Lampitt föreställande samma händelse. Foto: National Archive, The Illustration Art Gallery

Vem stoppade egentligen slaveriet?

När slaveriet nämns handlar det vanligen om att européer fraktade afrikanska slavar till Nordamerika, men fenomenet har varit mer utbrett än så och upprätthållits av araber och afrikaner från tidig medeltid in i nutiden. Den förvridna bilden av slaveriet följer ett mönster, där vita människor alltid utmålas som för­övare, och and­ra folkslag som offer. Detta trots att det var européer som först förbjöd slaveriet och sedan med vapenmakt tvingade and­ra folk att upphöra med det.

Den svenska identitetsvänstern har hämtat hela sin retorik och vokabulär, från ”rasifierad” till ”vitt privilegium”, från USA. Eftersom våra båda länder är tämligen olika, får en sådan kopiering absurda följder. Ett exempel är att man, för att de amerikanska teorierna ska kunna tillämpas här, har försett Sverige med både slaveri och en kolonial historia. Redan där fallerar förstås liknelsen, eftersom de svarta i dagens Sverige inte är ättlingar till slavar, utan huvudsakligen har kommit hit de senaste 20-30 åren från självständiga nationer i Afrika.

I veckans nummer skriver vi om Sveriges enda koloni, Saint Barthélemy, och hur marginellt den egentligen bidrog till den transatlantiska slavhandeln. Kolonin grundades 1784 men redan 1791 upphörde Västindiska kompaniets slavexpeditioner. På ön fanns vid slutet av 1700-talet mellan 1 200 och 2 000 slavar, vilket kan jämföras med de miljoner människor som totalt fraktades från Afrika. Slaveriet på ön avskaffades successivt från 1813 och 1847 friköptes de sista 595 slavarna. Det fanns svenskregistrerade fartyg som ska ha deltagit i transporter av slavar, men ”Sveriges roll i slavhandeln” uppgår då till mindre än en promille av den transatlantiska trafiken.

Inte bara i Sverige, utan i hela den självspäkande Västvärlden, har en mycket snedvriden bild av slaveriet skapats, och gissningsvis är det en vanlig uppfattning att slavhandelns historia helt handlar om vita som förslavat svarta för att föra dessa till Nordamerika.

I själva verket inleddes en arabisk slavhandel nästan tusen år tidigare, i samband med islams födelse på 600-talet. Enligt den nya läran fick muslimer inte förslavas, vilket skapade ett behov av att hämta icke-muslimer från and­ra kontinenter. Enligt beräkningar ska mellan 11 och 14 miljoner afrikaner på detta sätt ha förts till Mellanöstern, varav de flesta kvinnor, eftersom arabernas slavar även skulle användas för sexuella ändamål. Språket swahili har till exempel ett stort antal arabiska låneord från denna tid.

Slaveriet var redan utbrett i Afrika, så araberna – och senare européerna – behövde inte fånga in så många slavar själva, utan de köptes av olika stamhövdingar. Dessa slavar hade oftast tagits som fångar vid olika lokala konflikter, slavhandlarna hade lite kontakt med själva förslavandet.

Till skillnad från Förenta staterna så kastrerade araberna sina manliga slavar, vilket gjort att det i dag inte finns en stor afrikansk minoritet kvar i Mellanöstern.

Att araberna också tog slavar från Europa, bland annat i Östeuropa och det av muslimerna då ockuperade Spanien, är ett faktum som helt förbises i nutida debatt och historieskrivning. Ökänd är till exempel den muslimska slavräden mot Island sommaren 1627, då flera hundra islänningar fördes bort som slavar och många dödades.

 

Slaveriet var accepterat i årtusenden. Inte bara bland afrikaner och araber, utan även det antika Grekland och Rom höll sig med slavar. Vikingarna hade trälar. Det finns dock en fundamental skillnad, något som aldrig nämns av den vänster som vill att vi späker oss själva för påstådda historiska oförrätter: Det var européerna som avskaffade slaveriet och sedan tvingade and­ra att göra detsamma. De gjorde det inte av ekonomiska orsaker – tvärtom kostade det resurser och även soldaters liv – utan man stoppade slaveriet av moraliska orsaker.

Redan under slutet av 1700-talet fanns ett betydande motstånd i Europa mot slaveriet, av moraliska skäl. Flera framstående slavmotståndare var svenskar, som exempelvis Anders Sparrman och Carl Bernhard Wadström.

Den franska revolutionen, med sin paroll ”Frihet, jämlikhet, broderskap”, ledde till att slaveriet avskaffades i hela det franska imperiet 1794. USA:s norra stater avskaffade slaveriet 1804, och följdes av Storbritannien 1833. Faktum är att den arabiska slavhandeln från östra Afrika dämpades först när européer, som då styrde över nästan hela kontinenten, förbjöd verksamheten. I den arabiska världen uppstod inget moraliskt motstånd mot slaveriet. Arabiska köpmän och sjörövare fortsatte med slavhandeln och Storbritannien började vid början av 1800-talet att patrullera afrikanska kuster, dels för att förhindra fortsatt slavtransport över Atlanten, men också för att stoppa arabisk slavhandel.

Fenomenet försvann dock inte i Mellanöstern. Exempelvis noterades det att slavar ingick i följet då shejker från Qatar närvarade vid drottning Elizabeths kröning 1953. I Saudi­arabien, Jemen och Oman förbjöds slaveri formellt först 1970, och i Mauretanien 1981.

Även om slaveri i dag formellt är förbjudet i samtliga arabiska länder, fortgår det och vissa islamiska auktoriteter framhåller att det är en del av islam. En vanlig form är i dag de kvinnliga ”hushållerskor” som förs från fattiga länder i bland annat Sydostasien, främst Filippinerna, till de rika gulfstaterna och inte minst Saudiarabien, där de saknar rättigheter och ibland också utnyttjas sexuellt.

I dag anses Mauretanien ha den största andelen slavar i världen, strax över två procent av befolkningen, vilket motsvarar 90 000 personer. Slavarna är huvudsakligen svarta, och slavägarna araber. Liknande situationer ses i grannländer som Mali, Tchad och Niger.

Den förljugna bilden av slaveriet följer ett mönster, där förtryck endast tas upp först när vita är förövare och svarta offer. På 1970- och 1980-talen var Västvärlden, och inte minst Sverige, mycket kritiskt mot den diskriminering som svarta utsattes för i apartheidsystemets Sydafrika. Att hundra­tusentals svarta människor samtidigt dödades av svarta ledare som Idi Amin och Francisco Macías Nguema upprörde uppenbarligen inte lika många.

På samma sätt ser vi nu hur världens fokus ständigt riktas mot de svartas situation i USA och enstaka polisskjutningar, medan ingen säger att ”black lives matter” när det gäller på riktigt förslavade människor i dagens Afrika och Mellanöstern.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Trälarna – de ofria

Trälarna – de ofria

🟠 Slaveri har existerat sedan urminnes tider. Segrarna i ett krig gjorde det besegrade folket till slavar. De kultursamhällen som växte fram kring Medelhavet och i Orienten under antiken hade slaveriet som en ekonomisk och social grund. Även här i Norden förekom slaveri men här kallades det träldom.

Massupplopp bland migranter i Leeds, England

Massupplopp bland migranter i Leeds, England

🟠 UTRIKES Det börjar bli en vanlig syn på Europas gator: Så kallade ”asylsökande flyktingar”, som i själva verket är ekonomiska migranter, gör upplopp och begår allvarliga brott mitt framför polisen. Polisen, å andra sidan, ingriper bara kraftfullt mot den inhemska befolkningen.

Läs även:

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Donald Trump vann inte bara samtliga de sju delstater där opinionsmätningarna varit jämna. Han fick dessutom fler röster än Demokraternas kandidat även på det nationella planet – vilket ingen republikan fått sedan 2004. Nu visar det sig att Republikanerna även får majoritet i både senaten och representanthuset. Därmed har Trump nu helt andra möjligheter att faktiskt driva igenom sin politik än han hade under sin förra mandatperiod, och världen håller andan. Det finns inga ursäkter denna gång!

Pengar som inte finns

Pengar som inte finns

🟠 KRÖNIKA Det är ingen hejd på alla miljarder som skall satsas på vindkraft, solkraft, biokraft, elbilsbatterier, ”fossilfritt” stål och järn, vätgas, att fånga in och lagra koldioxid och andra projekt.

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Den Eldrökta – en historisk fantasyroman i Sveriges forntid

🟠 BOKRECENSION Magnus Stenlunds bok Den Eldrökta är ett unikt verk i svensk författarhistoria. Det är både en fantasyroman och en noga uppbyggd historisk fiktion, avsedd att bilda en rimlig syntes av de fornnordiska sagorna, men även med inslag av andra mytologier som helt eller delvis står på samma grund. Detaljrikedomen, noggrannheten och berättarkonsten gör det till ett verk som bara kan beskrivas som fantastiskt, menar Nya Tiders recensent Gunnar Hellgren.

Ett totalangrepp mot Västs uppblåsta självbild

🟠 BOKRECENSION Den franske antropologen Emmanuel Todd, som sedan många år är en väletablerad författare och debattör, utvecklar i Västerlandets nederlag en teori att det man kan kalla västländerna inte bara kommer att förlora striden om Ukraina, utan att de rent allmänt är på nedgång. Huvudanledningen är att de har blivit nihilistiska och lider av en falsk och uppblåst självbild. Todds huvudsakliga metod är att jämföra kulturerna hos detta krigs kontrahenter, och dra slutsatser av det. Denna bok är full med teorier som nog väcker en stor vrede hos maktetablissemangen i Väst, men det vore nyttigt för alla oss i Väst att läsa den och begrunda hur märkliga vi framstår i resten av världen.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Trälarna – de ofria

🟠 Slaveri har existerat sedan urminnes tider. Segrarna i ett krig gjorde det besegrade folket till slavar. De kultursamhällen som växte fram kring Medelhavet och i Orienten under antiken hade slaveriet som en ekonomisk och social grund. Även här i Norden förekom slaveri men här kallades det träldom.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

RSS Error: A feed could not be found at `https://insikt24.se/feed/`; the status code is `200` and content-type is `text/html; charset=UTF-8`

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.