Vid valet i maj 2019 fick partiet 18 procent av rösterna i Flandern, endast slagna av Nieuw-Vlaamse Alliantie (N-VA). Sedan dess har alla opinionsmätningar visat att de är Flanderns största parti. Tom Van Grieken är också den mest populäre belgiske politikern på Facebook. För ett tag sedan passerade hans sida milstolpen 500 000 likes. Han slår därmed med råge alla andra politiker i Belgien. ”Det är ett intressant medium. Vi får feedback direkt från människor. Vi vet om budskapet når fram eller inte”, sade ledaren för Vlaams Belang till TV-kanalen De Zevende dag (VRT) i söndags.
Taktiken är enkel: Investera stort i sociala medier och kringgå traditionella medier för att rikta sig direkt till potentiella väljare. Med mer än 600 000 följare lyckas Vlaams Belang till och med ha en större publik på sociala nätverk än de flamländska audiovisuella medierna, VTM (437 000 följare) och VRT (390 000 följare).
Men varför vänder sig väljarna till Vlaams Belang? Jan Antonissen, journalist och författare till boken De Ontfatsoenlijken, [De Beklagansvärda] pekar på två element: ojämlikhet och identitet. ”Klyftorna mellan människor blir större och större. Allt fler människor känner sig utestängda från samhället. De känner sig inte längre hemma och känner sig förrådda av de traditionella partierna.”
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
