Mehmet Bora Perinçek (född den 19 september 1978) är en turkisk historiker, statsvetare och professor vid Istanbuls universitet. Han har också studerat i Nizjnij Novgorod i Ryssland. Hans doktorsavhandling skildrade de turkisk-sovjetiska militära relationerna på östfronten baserat på ryska arkiv 1919-1922. Hans böcker har översatts till ryska, tyska, persiska och azerbajdzjanska. Han ger ofta föreläsningar vid internationella symposier och deltar i internationella tv-program. Han talar flytande turkiska, ryska, tyska och engelska, samt översätter poesi och litterära verk från ryska till turkiska. Perinçeks far Doğu Perinçek, som leder det kemalistiska och nationalistiska Patriotiska partiet, dömdes i augusti 2013 till livstids fängelse i fallet med terroristorganisationen Ergenekon, men frigavs i mars 2014. Foto: Privat

Turkiet ger upp drömmar om EU och vänder sig österut

Efter 50 år av fruktlös väntan, befinner sig Turkiet längre från ett tillträde till ”den europeiska familjen av nationer” än någonsin. Landet börjar nu släppa tanken på EU och vänder sig österut mot Ryssland, genom att återskapa brutna band och sikta mot ett medlemskap i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) eller BRICS. Även South Stream-projektet har återupplivats. Här förklarar professor Mehmet Perinçek vid Istanbuls universitet logiken bakom Ankaras försoning, dess syn på kriget i Syrien och kuppförsöket i juli.

Den 10 oktober undertecknade Rysslands och Turkiets ledare ett avtal om att färdigställa gasledningen ”South Stream”, som lades på is efter nedskjutningen av ett ryskt bombplan som var på uppdrag för att bekämpa terrorister i Syrien. Den 23 november besökte en delegation med högt uppsatta turkiska företrädare Krim, vilket innebar att landet i praktiken erkände Rysslands kontroll av halvön. Besöket möjliggjordes efter att Turkiets president Recep Erdoğan hade framfört en ursäkt för nedskjutningen och lade skulden på amerikanska agenter i Turkiet. Detta blev ett viktigt steg i Turkiets kursändring från väst till öst.

Redan 1963 undertecknade Turkiet ett associationsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till EU. Resultatet har dock blivit magert. Den 9 november i år publicerade EU-kommissionen en årsrapport om Turkiets närmande till EU, där bristen på yttrandefrihet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet kritiserades, liksom otillräckliga ansträngningar för att anpassa det turkiska rättsväsendet till europeiska normer. Martin Schulz, EU-parlamentets talman, hotade rentav Ankara med ekonomiska sanktioner för fängslandet av oppositionella politiker och journalister. President Erdoğan kritiserade i sin tur EU för dess stöd till PKK, som är förbjudet i Turkiet, och tillkännagav en eventuell folkomröstning om landets inträde till EU.

puton-erdogan-kremlin-press-service_400x257_tn70
Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets president Erdoğan i samtal. Foto: Kreml

Den turkiske ledaren nämnde också möjligheten att bli medlem av SCO som ett av alternativen till att ansluta sig till EU.
– Brexit kan sprida sig. Sådana tongångar hörs i Frankrike och Italien. I detta läge bör Turkiet avvakta. Man kan inte säga att EU är den enda möjligheten. Varför skulle Turkiet inte bli medlem av SCO? Jag talade om detta med [Rysslands president Vladimir] Putin och [Kazakstans president Nursultan] Nazarbajev. Turkiets medlemskap i SCO kommer att ge oss mer frihet i detta avseende, sade Erdoğan till dagstidningen Sabah den 19 november, efter en officiell resa till Uzbekistan. SCO består av Ryssland, Kina och ytterligare fyra.

Samtidigt antog EU-parlamentet den 24 november en resolution som föreslog en frysning av samtalen kring Turkiets anslutning till EU, på grund av de turkiska myndigheternas oacceptabla agerande. En opinionsundersökning visar dock att 56 procent av Turkiets invånare anser att landet behöver bli medlemmar i EU. När det gäller alternativen, tycker 23 procent att medlemskap i SCO är rimligt, medan 18 procent vill se medlemskap i BRICS. Å andra sidan stöder 22 procent av medborgarna en alliansfri linje.

Samtidigt som de turkisk-europeiska relationerna försämras, förbättras relationen till Ryssland. ”Ryssland blir åter­igen en vän”, skriver den turkiska dagstidningen Milliyet, och påpekar att ”en grupp för vänskap med Ryssland” bildades i det turkiska parlamentet den 19 november. Den 23 november anlände en delegation med turkiska parlamentsledamöter, politiska ledare och affärsmän till Krim, ledd av Turkiska förbundet av eurasiska regeringars ordförande Hasan Cengiz. Han meddelade att en turkisk regeringsdelegation på den högsta nivån skulle komma till Krim inom en nära framtid och lovade att Ankara snart skulle avskaffa sanktionerna mot Ryssland:

– Turkiet återupprättar sin utrikespolitik och påbörjar resan in i den eurasiska familjen. Vi anser att Turkiets ingående i den eurasiska familjen är omöjlig utan att avskaffa sanktionerna mot Ryssland. Den turkiska regeringens politik syftar till att ändra hållningen i frågan om Krim.

Turkiet har ingen framtid i EU

Vi träffar den turkiske historikern och statsvetaren Mehmet Perinçek, professor vid universitetet i Istanbul, för att få hans syn. Han menar att vägen till EU är blockerad:

– Turkiets anslutning till EU är en stor bluff. Turkiets framtid finns inte i väst, utan i Eurasien. Om Turkiet vill bevara sin territoriella integritet, måste det samarbeta med eurasiska länder och måste bli en del av Eurasien, inte bara av säkerhetsskäl, utan också för att utvecklas ekonomiskt och skapa stabilitet i regionen. Ryssland, Kina och Iran bör vara Turkiets viktigaste partnerländer. Så jag ser inte Turkiets framtid i väst och EU, utan i Eurasien.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Erdogan godkänner Sveriges Natoansökan. Foto: Nato

Turkiska parlamentet godkände Natoansökan

🟠 UTRIKES Efter långa förhandlingar och förseningar har det turkiska parlamentet godkänt Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det återstår nu bara två steg innan Sverige formellt blir medlem – först måste Erdogan skriva under och därefter måste även Ungern godkänna Sveriges ansökan.

Läs även:

Körförbud på helgerna nära förestående i Tyskland?

Körförbud på helgerna nära förestående i Tyskland?

🟠 UTRIKES Konsekvenserna av den gröna manin blir nu allt tydligare för de tyska medborgarna: Den federala transportministern Volker Wissing föreslår nu körförbud på helgerna om regeringens reform av klimatskyddslagen fortsätter att blockeras av De gröna. De gröna och Greenpeace är upprörda och hävdar att detta är ”skräckscenarier”. Inte att undra på: Med sin varning visar Wissing de tyska väljarna i vilken utsträckning klimatideologin kommer att förstöra den tyska livsstilen.

Stormy Daniels-fallet mot Donald Trump har inletts

Stormy Daniels-fallet mot Donald Trump har inletts

🟠 UTRIKES Måndagen den 15 april 2024 inleddes ytterligare en rättegång mot Donald Trump i New York. Den här gången ställs han inför rätta i ett brottmål, vilket är första gången i historien för en före detta president i USA. Trump, som återigen är kandidat till Vita huset, kallade målet en ”attack på Amerika” när han anlände till domstolen. Han ställs inför rätta för ett fall av dold betalning till en före detta porrfilmstjärna, Stormy Daniels, strax före presidentvalet 2016. Rättegången, som väntas pågå i flera veckor, inleds mitt under miljardärens presidentvalskampanj mot hans rival Joe Biden.

Muslim hugger ner biskop i direktsändning

Muslim hugger ner biskop i direktsändning

🟠 UTRIKES En islamistisk terrorattack mot en kristen biskop skedde idag både inför kyrkobesökare och i en direktsändning på nätet. I attacken ses en ensam muslim gå till brutalt angrepp med hugg med kniv eller ett knivliknande vapen mot biskopens ansikte och huvud innan han brottas ner.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

För den som vågar är allt möjligt

🟠 RECENSION Visst har vi haft några försiktiga upprorsmän från viktiga positioner inom gammelmedia, journalister som bit för bit har vågat ifrågasätta de påbjudna narrativen. De får ofta lämna sina jobb och skriver nu i stället egna bloggar och böcker. En del kommer i skarpa debatter med sina gamla politiskt korrekta kollegor. Men knappast någon som har arbetat på till exempel SVT och SR har kommit så totalt på tvären med sina gamla kollegor som Joakim Lamotte. I hans bok Där stormen är får vi följa hans resa från gammelmedia till fri, sanningssökande journalist.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Bergens och gruvornas fru

🟠 HISTORIA I svenska berg och gruvor fanns, enligt folktron, ett nyckfullt väsen som var känt som gruvrået eller bergfrun. Detta väsen var vanligen kvinnligt. Hon kunde vara hjälpsam mot gruvarbetarna, men det hände även att hon ställde till med besvär genom att begära att de skulle låta bli att bryta malm i någon gruva. Ibland kunde hon gå så långt som att ta deras liv.

Fallet Kaspar Hauser

🟠 HISTORIA Kaspar Hauser har varit en gåta sedan han plötsligt dök upp på Nürnbergs gator med två mystiska brev i handen den 26 maj 1828. Ingen vet vilka hans föräldrar var. Man vet inte heller vem det var som höll honom inspärrad under hans första sexton år i livet. Han knivhöggs under mystiska omständigheter 14 december 1833 och avled tre dagar senare.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Klicka här för att utforska vad ett casino utan svensk licens kan erbjuda!
Klicka här för att läsa om Betalrevolution

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.