Stora delar av Bryssels centrum är avstängda för trafik i samband med Nato-toppmötet och säkerhetspådraget är omfattande. Foto: Nya Tider

Trump kräver att Natoländer köper mer vapen (från USA)

Nato-mötet pågår den 11-12 juli i Bryssel. På agendan har man samarbete mellan EU och USA på säkerhetsområdet, skapandet av nya befälsstrukturer, det militära blockets expansion samt strategier för hur man ska kringskära Ryssland. Men inte minst handlar det om pengar.

Något USA:s president Donald Trump gjort till sin käpphäst redan under presidentvalskampanjen är att de andra Nato-medlemmarna måste öka sina försvarsanslag. Han menar att USA inte ska betala de andra ländernas säkerhet.

Media i USA rapporterade nyligen att Trump på kvällen innan mötet skickat brev till ledarna i Tyskland, Spanien, Portugal, Norge, Belgien, Nederländerna och Luxemburg där han föreslår att de satsar mer på sin militär.

I år är USA:s militära budget 692 miljarder dollar, motsvarande 6 086 miljarder svenska kronor. Detta är dubbelt så mycket som alla de andra Nato-medlemmarnas försvarsbudgetar tillsammans. Sveriges försvarsbudget är för i år 48 miljarder kronor, vilket motsvara cirka en procent av vår BNP.

På Nato-mötet år 2006 i Riga sattes målet upp att alla medlemsländer skulle avsätta minst två procent av sina statsbudgetar på sin militär. Endast Island fick undantag. I slutet av 2017 hade dock målet bara uppfyllts av USA, Grekland, Storbritannien, Estland och Polen.

Situationen ser inte bättre ur vad avser ett annat mål som sattes upp på konferensen i Riga, att öka kostnaden för inköp av ny materiell till minst 20 procent av de totala försvarskostnaderna i varje land. Tyskland, Kanada, Spanien, Lettland, Nederländerna, Grekland, Ungern, Danmark, Tjeckien, Portugal, Kroatien, Montenegro, Albanien, Belgien och Slovenien lyckades inte uppnå detta mål.

Tom Van Grieken, partiledare för Vlaams Belang. Foto: Nya Tider
Tom Van Grieken, partiledare för Vlaams Belang. Foto: Nya Tider

I Belgien, där mötet äger rum, är man inte så förtjust över dessa krav.

– USA vill bara att vi ska köpa mer vapen av dem. Nu vill de att vi ska köpa det ultradyra stridsflygplanet F-35 Lightning. Vad ska vi med det till? Belgien är så litet att så fort det lyfter har det lämnat vårt luftrum, säger ledaren för det nationalistiska Vlaams Belang, Tom Van Grieken, till Nya Tider på plats i Bryssel.

Relationen mellan USA och dess allierade i Nato har allvarligt försämrats de senaste månaderna. Trump träffade ledarna för Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Kanada förra månaden på G7-mötet i Quebec. Den amerikanske presidenten lämnade mötet utan att skriva under den slutliga kommunikén. Nu har USA infört skyddstullar på en rad europeiska och kanadensiska varor med argumentet att tullsystemet gynnade dessa allierade.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.