Sverige förbereder sig på coronakaos med stort antal döda

Även om risken för ett stort antal allvarligt sjuka och döda länge spelats ner av Folkhälsomyndigheten med Anders Tegnell i spetsen börjar nu det svenska samhället förbereda sig på en verklighet med ett stort antal döda och en sjukhuskollaps med ordningsstörningar som följd. Bland åtgärderna som redan nu genomförs i förebyggande syfte finns specialkommendering av kravallpolis för att hantera sjuka och anhöriga till patienter som nekas vård eller dör på sjukhusen. Interna dokument som visar hur sjukvården skall utöva triage och låta vissa patienter dö, för att istället ge intensivvård till andra patienter. Mest talande är kanske ändå att man gör om en ishall till ett bårhus i väntan på en anstormning av döda.

FOI anmärker på brister i sjukvården

Det stora problemet som Sverige står inför är att den svenska sjukvården inte är dimensionerad eller har beredskap för långtgående perioder med stor belastning. I en rapport som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) publicerade i slutet av mars drar man de första slutsatserna av coronautbrottet i Sverige. Man konstaterar att sjukvården saknar överkapacitet och pekar på allvarliga brister i tillgången av respiratorer, skyddsutrustning, IVA-platser samt vårdpersonal.

FOI:s experter pekar också på behovet av att bygga upp beredskapen för försörjning igen efter det kalla kriget. ”Dagens system med minimal lagerhållning och just-in-time-leveranser har uppvisat stora sårbarheter” skriver de. En decentraliserad sjukvård har även lett till minskad total krisberedskapsförmåga konstaterar de.

– Som det ser ut nu så ansvarar regionerna i princip själva för sin krisberedskap. Det visade sig att det inte fungerade i praktiken. En regional aktör har svårt att hävda sig på en global marknad under en pågående global kris, så Socialstyrelsen gjorde helt rätt när man gick in och tog över upphandlingen av nödvändig sjukvårdsmateriel, säger Daniel K Jonsson, forskningsledare vid FOI till SVT.

Bristerna i sjukvården har man försökt avhjälpa genom att bland annat begära hjälp av försvaret och genom att använda sig av gammal utrustning. Åtgärder som har genererat en stor ökning av det totala antalet intensivvårdsplatser i landet, från lite mer än 500 till cirka 950, även om den exakta siffran är sekretessbelagd enligt Socialstyrelsen. Många av de platser man skapat kan inte leverera samma vårdkvalitet som de vanligtvis tillgängliga. Något som till exempel har lett till stark kritik mot fältsjukhuset från läkare på plats som påpekat att utrustningen varit undermålig, patienterna tvingas vårdas för nära varandra samt att det läckt in vatten när det regnat.

Sjukvården närmar sig gränsen för kollaps

Ökningen av tillgängliga intensivvårdsplatser till trots så närmar sig Sverige som helhet, men Stockholmsregionen i synnerhet, en punkt av belastning som kommer leda till svåra val för vårdpersonalen.

Expressen har rapporterat om köer för ambulanserna vid akutmottagningarna under helgen, där man kunnat visa på ett exempel där en patient fick köras runt i 2,5 timme innan ambulansen togs emot.

– Vi är i ett långdraget katastrofläge nu, som när det är större olyckor, fast hela tiden, säger ambulanssjuksköterskan Emil Skoglund till Expressen när han berättar om det katastrofliknande läget.

Anstormningen till sjukhusen i Stockholm har gjort att man tvingas omdirigera patienter för att försöka använda de knappa resurserna så effektivt som möjligt. Enligt de senast tillgängliga siffrorna från måndagen 13 april har 4 575 personer konstaterats smittade med SARS-CoV-2 i Region Stockholm och 543 personer har avlidit till följd av Covid-19.

Man vårdar totalt 855 patienter för Covid-19 på de olika sjukhusen i Region Stockholm, och ytterligare 222 patienter vårdas dessutom med intensivvård. Regionen uppger att det finns cirka 400 slutenvårdsplatser kvar i sjukvården i regionen som helhet där man har kapacitet att ge syrgas till patienterna, något som anses livsviktigt för patienter med Covid-19.

När det kommer till intensivvårdsplatserna har man nu efter krisberedskapsutnyttjandet, fältsjukhuset och andra åtgärder 70 intensivvårdsplatser ännu tillgängliga, men få möjligheter till att ytterligare utöka dessa nämnvärt i nuläget.

Det innebär att man fortfarande beräknar att antalet intensivvårdsplatser kommer ta slut inom en till två veckor då kurvan kring de som läggs in på IVA är relativt konstant, med runt 10-15 nya allvarligt sjuka dagligen i regionen enligt Folkhälsomyndigheten.

I Sverige som helhet ligger belastningen på ungefär 85 procent av de tillgängliga intensivvårdsplatserna. Detta trots krisåtgärder i samtliga av landets regioner för att försöka öka antalet platser. Enligt Svenska Intensivvårdsregistret vårdas just nu 857 patienter i intensivvården i Sverige. Av de patienter som nu vårdas i intensivvården är det cirka 500 patienter som vårdas på grund av Covid-19, vilket i sig visar på den massiva belastning som denna grupp patienter skapar för vården.

Dokumentet avslöjar vilka som skall få leva

När resurserna brister i vården och antalet intensivvårdsplatser tar slut kommer läkare tvingas till triage, vilket innebär att de kommer att börja välja vilka patienter som skall ges vård och vilka som – krasst sett – kommer att dö.

I ett dokument som gått ut till ansvariga läkare på Karolinska Sjukhuset listas vilka patientgrupper som skall få intensivvård och vilka som skall bortprioriteras om corona-epidemin som väntat leder till platsbrist. Dokumentet som visar hur triage skall genomföras på sjukhuset är baserat på de riktlinjer som Socialstyrelsen har för extraordinära händelser inom vården, sådant som vanligtvis rör katastrofer, krig eller terrordåd där stor en belastning på sjukvården leder till att man tvingas välja vilka patienter som skall leva eller dö. Enligt dokumentet skall läkare inte ge intensivvård till de som har en ”biologisk ålder” över 80.

Termen innebär en stor grad av tolkningsföreträde för läkaren i bedömning av patientens generella fysiska hälsa tillsammans med deras verkliga ålder. En sjuk 70-åring kan alltså bedömas ha en ”biologisk ålder” på 80 och därmed nekas intensivvård med den sannolika följden att patienten dör.

Det samma gäller personer över 70 som har signifikant svikt i mer än ett organsystem. Personer mellan 60 och 70 som har svikt i mer än två organsystem skall också bortprioriteras. Svikt i organsystem kan till exempel handla om människor med sjukdomar i hjärta, lungor och njurar. (Respiration, cirkulation och njurfunktion, som det står i dokumentet). Enligt dokumentet så kan även patienter som redan intensivvårdas kunna se sin intensivvård avbruten om de tillhör någon av ovanstående kategorier.

En läkare som Aftonbladet varit i kontakt med menar dock att bedömningen av biologisk ålder är mycket svår att göra i praktiken.

– Patienter skall bortprioriteras enligt de nya direktiven för att få IVA-platserna att räcka till, men man har nu lagt till en gummiparagraf om att hänsyn inte skall tas till ålder utan till ”biologisk ålder”, säger läkaren, som vill vara anonym.

Kravallpolis vid sjukhus

En av de åtgärder man nu tar i förebyggande syfte, då man förväntar sig stora ordningsstörningar på sjukhusen i Stockholm, är att förbereda utkommendering av kravallpoliser. Över 20 kravallutrustade poliser skall finnas i beredskap vid sjukhusen i Stockholm enligt uppgifter till Aftonbladet. De är utbildade enligt polisens ”särskilda polistaktik”, som bland annat innebär att man hanterar folksamlingar och kravaller.

Det man menar skall vara bakgrunden till detta är att när intensivvårdsplatserna tar slut så kommer anhöriga till patienter som nekas vård eller tas ifrån sin livsuppehållande utrustning av förståliga skäl att försöka hindra eller hämnas på sjukhuspersonalen.

Ulf Bajas på Stockholmspolisen bekräftar coronainsatsen men vill inte lämna några närmare uppgifter.

– Det vi gör nu är att vi säkrar upp, vi har ett trygghetsskapande uppdrag, sade Ulf Bajas, insatsplanerare på polisen till Expressen.

Han berättar att man samverkat kommenderingen med Region Stockholm.

– Vi skall kunna hantera ordningsstörningar. Vi ser möjligheten att synas lite mer och vara beredda om det blir stökigt eller någonting.

Poliskommenderingen har än så länge hållits undangömd då situationen ännu inte eskalerat, men det visar ändå på hur myndigheterna börjar förbereda sig för en värre situation än den man berättar om i medier och pressmeddelanden.

Ishallar görs om till bårhus

Ett av exemplen på åtgärder som man genomför är kanske ett av de mest talande om situationens allvar. Då man redan har en stor brist på plats att förvara det stora antalet döda och processen att hantera dem med begravningar eller kremering inte håller takt med mängden som dör tvingas man till ovanliga nödlösningar för att eventuellt kunna hantera tusentals döda. Man har dels hyrt in ett flertal fryscontainrar i Stockholmsregionen där man planerar att förvara avlidna, dels fört diskussioner om möjligheten att använda ishallar som nödbårhus.

– När det gäller ishallar så är det ett alternativ vi tittar på. Med tanke på den situation vi är inne i nu så måste vi förbereda oss på att kunna hantera avlidna på ett värdigt sätt, sade Joakim Jarnryd vid Region Stockholms regionala särskilda sjukvårdsledning till Expressen.

– Som det ser ut i nuläget så har vi 335 lediga platser för att hantera avlidna i ordinarie system, vi har också ett utrymme som kan hantera mellan 500-700 avlidna. Men vi har som en sista utväg varit i kontakt med kyrkogårdsförvaltningen och Stockholms stad när det gäller att vid nödbehov även kunna använda ishallar.

Mälarhöjdens ishall i Hägersten i södra Stockholm, där bland andra Djurgårdens hockeyklubb har träning i ungdomssektionen, är en ishall som redan stängt och som nu förbereds för att kunna förvara stora mängder döda.

– Det är väldigt tråkigt att det sker. Vi är inne i en speciell situation nu. Det gäller också att kunna hantera de avlidna på ett bra sätt och jag hoppas att det finns en lösning på att man kan få dela ishallar sinsemellan kommuner. Jag hoppas att man kan anstränga sig och förstå att det handlar om att ta hand om avlidna på ett värdigt sätt.

Antalet döda kan bli så stort att man tvingas ta ett flertal ishallar i bruk för att stapla döda i liksäckar, en morbid syn långt ifrån den vanliga verksamheten som förs där.

– Just nu förs diskussioner om denna möjlighet. Hur många ishallar det kan bli, beror på hur Covid-19 utvecklas. I nuläget ser vi inte att vi behöver använda ishallarna överhuvudtaget, men vi måste förbereda oss för att hantera olika typer av utveckling.

Även om bilden som presenteras vid de dagliga presskonferenserna med olika myndigheter med Folkhälsomyndigheten i spetsen gärna fokuserar på positiva nyheter och försöker ge en bild av normalitet är det viktigt att ha i åtanke att man bakom kulisserna arbetar för att förbereda Sverige på en avsevärt mörkare utveckling.