Boken är ganska tjock men ganska snabbläst ändå. När jag kommit en bit in i den konstaterar jag att den är lättläst, rolig, och väl strukturerad. Söderlind visar bilder av hus och miljöer han tycker är tråkiga och fula, säger att han skulle vilja ha något vackert på platsen istället, och frågar oss läsare om vi håller med. Han undviker medvetet att gå in för mycket på resonemang om olika stilar; boken är uttryckligen skriven så att även den som inte vet så mycket om arkitektur eller byggnadshistoria ska kunna hänga med.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
