Stortorget, som är beläget i närheten av Stockholms slott, är huvudstadens äldsta torg. Hit beger sig många av de turister som besöker Gamla stan och sedan 1915 arrangeras traditionsenligt julmarknad här. Platsen har dock en blodig historia. Här lät Magnus Ladulås år 1280 avrätta tre folkungar som gjort uppror mot honom och från 7 till 9 november 1520 lät Kristian II avrätta omkring 90 personer, inklusive adelsmännens tjänstefolk, på just det här torget. Bara tre dagar innan hade Kristian krönts till kung av Sverige i Storkyrkan.
Inga kvinnor avrättades under dessa dagar, men en enda kvinna ska ha blivit hotad med avrättning. Hon ska ha förts inför Kristian II och fått frågan om hur hon ville dö: om hon ville bli dränkt, hängd eller begravd levande. Kvinnan var riksföreståndare Sten Sture d.y.:s tjugosexåriga änka Kristina Gyllenstierna, som efter sin makes död på Mälarens is i februari samma år varit Kristians hårdaste motståndare.
Riksföreståndare Sten Sture d.y.
Kung Hans hade varit kung över Sverige från 1497, men efter att han blivit avsatt av stormännen och allmogen, ledda av Sten Sture d.ä. 1501, hade Sverige inte styrts av någon kung, utan istället av en riksföreståndare. Riksföreståndare är en ställföreträdande, eller tillfällig, statschef i en monarki. Sten Sture d.ä. blev den förste riksföreståndaren och efterträddes av riksrådet Svante Nilsson (Natt och Dag), som i sin tur efterträddes av den dansk- och unionsvänlige lagmannen Erik Trolle. Trolle förlorade snart ämbetet som riksföreståndare 1513 till Svante Nilssons son Sten Svantesson (Natt och Dag).
Denne Sten Svantesson antog namnet Sture och blev på så vis känd som Sten Sture d.y. men de var alltså inte nära släktingar. Han lierade sig med Sturepartiet, som utgjordes av allmoge och borgare samt bergsmän. Sturepartiet ville, i motsats till Unionspartiet, att Sverige skulle bli självständigt från Kalmarunionen. År 1515 fick Unionspartiet en stark ledare i Gustaf Trolle, en handlingskraftig man. Han var son till Erik Trolle, Sten Sure d.y.:s företrädare, och blev dessutom utnämnd till ärkebiskop, vilket i sig kom att spela en viktig historisk roll. Trolle var dessutom en av Kristian II:s närmaste män. Därför lät Sten Sture d.y. belägra Almarestäkets borg där Trolle höll till och kunde snart inta den. Ärkebiskopen ställdes inför rådet som anklagade honom för landsförräderi och 1517 avsattes han och Almarestäkets borg revs.
Så undanröjde Sten Sture d.y. sin kanske mäktigaste motståndare i Sverige och ska till och med ha avsett att sätta den svenska kronan på sitt eget huvud. Följden blev dock att han och Sturepartiet blev bannlysta av påven, vilket också ledde till Kristian II, som hade anspråk på den svenska tronen, såg denna påvliga bannlysning som en förevändning att gå i krig mot Sverige. 1518 landsteg hans invasionsstyrka utanför Stockholm.
Krig och belägring
Vad som inte är helt känt är att Kristian II faktiskt hade starka argument för sina anspråk på den svenska tronen. Han var ättling till kung Magnus Ladulås och om Sverige hade varit en arvmonarki redan då, hade Kristian, och inte Sten Sture d.y., haft makten i landet. Kristian vägrade därför erkänna riksföreståndaren som legitim svensk härskare.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.