SOLFLÄCKAR är mörka fläckar på solen som beror på att solens magnetfält lokalt hindrar flödet av energi inifrån att nå solens yta just där. Den delen av solytan blir då mindre het och lyser svagare, och ser därför mörk ut jämfört med övriga solytan. Vid hög solaktivitet är det mycket solfläckar. Solens totala utstrålning blir då högre, trots att de små delarna av solytan med solfläckarna strålar ut mindre energi. Solfläckarna varierar i cykler på vanligen 9-13 år med ett medelvärde på 11,05-11,09 år. Enskilda solfläckar kan vara många gånger större än jordens diameter. Nuförtiden räknas varje enskild solfläck som en och varje grupp som tio, oaktat hur många den uppskattas bestå av, och sammanställs av Royal Observatory i Bryssel, Belgien. Fotot visar solfläckar samt en ditmålad illustration av det magnetfält som skapat dem, men som inte går att observera direkt. Foto: NASA/Goddard

Solens aktivitet historiskt svag

Den globala medeltemperaturen föll i november.
I november minskade antalet solfläckar och därmed solens aktivitet. Det gjorde direkt avtryck i sänkt global medeltemperatur och mängder av nya köldrekord i bland annat Australien. Nya Tider visar i denna analys hur solen styr jordens klimat. Vi tittar närmare på hur solaktivitet beräknas nu och historiskt samt hur det direkt påverkat vår historia, exempelvis vikingatåg och den stora emigrationen till Amerika. Mycket tyder nu på att vi gått in i något som kal­las Stort solminimum, ett fenomen som då det inträffat tidigare haft katastrofala följder i vår historia. Likväl fortsätter etablissemanget och dess media att inte bara mörka det, utan hävdar dessutom ett motsatt hot – global uppvärmning.

Jorden kyldes ned tämligen dramatiskt i november. Detta enligt mätdata från inte mindre än 15 vädersatelliter från amerikanska rymdmyndigheten NASA och den statliga amerikanska vetenskapsorganisationen National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). Dessa satelliter mäter varje kvadratmeter av den nedre troposfären, alltså nära markytan där vi känner av den. Jordens medeltemperatur sjönk från att ligga, +0,32 grader Celsius i oktober till bara +0,17 grader Celsius i november, över månadsgenom­snittet för oktober respektive november som rådde mellan 1991 och 2020, det vill säga under tre decennier. I Australien var medeltemperaturen i november 0,56 grader Celsius under de senaste 30 årens genomsnitt (se artikeln ”Kyligare klimat: Australiens sommar startar rekordkallt” i detta nummer).

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Solen styr klimatet

Solen styr klimatet

🟠 Motarbetad forskning visar på naturliga orsaker till klimatförändringar. Solen och dess cykliska variationer har en stark effekt på jordens klimat. Det har bekräftats både experimentellt och genom att titta på hur jordens medeltemperatur varierat i takt med solens aktivitet genom årtusendena. Ändå är solen inte ens en parameter i de officiella klimatmodellerna som i stället pekar ut människan som ansvarig. Astrofysikern Henrik Svensmark, som forskat i decennier om solen och klimatet, säger till Nya Tider att det finns ett mycket stort motstånd mot all forskning som motbevisar internationella klimatpanelens antropogena klimatteori.

Förändrade jetströmmar bakom extremvädret

Förändrade jetströmmar bakom extremvädret

🟠 Solen ett växande hot. Snö- och köldrekord fortsätter att sättas över hela världen på löpande band samtidigt som värmerekord satts i centrala och östra Europa. Vi förklarar i denna klimatanalys hur solen och jetströmmarna påverkar klimatet och varför den senaste tidens varma väder i delar av Europa inte är ett bevis för global uppvärmning. Nya klimatforskningsstudier påvisar att global uppvärmning inte är ett hot, men mörkas av etablissemanget och dess media. Nya Tiders forskningskällor kommer med en varning.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.