Sophia Eklund
Artiklar av Sophia Eklund
Den levande gravkyrkan
🟠 Den röda gotiska tegelkatedralen med det gröna koppartaket och de höga, spetsiga tornen som tycks sträcka sig upp mot himlen är bland det första man ser när man närmar sig Uppsala. Nordens största kyrka har årligen cirka 100 000 besökare, gudstjänster firas dagligen här och de nyfikna kan få se Gustav Vasas grav såväl som det förgyllda silverskrin där Erik den heliges kvarlevor finns bevarade.
Varbergs fästning, dess historia och betydelse i dag
🟠 Byggd av en man som anklagats för kungamord, har varit ett fängelse och är i dag platsen för ett kulturhistoriskt museum där, bland annat, den kulknapp som ska ha dödat Karl XII finns bevarad – Varbergs fästning har i sanning en brokig historia. Den är byggd på klippan Wardberget som sedan urminnes tider använts till bevakning. Från klippan har man god sikt i alla väderstreck, vilket gjorde platsen till en överlägsen försvarsposition. I dag inrymmer fästningen Hallands kulturhistoriska museum och lockar tusentals besökare varje år.
Jihadister och Satansverser – Mohamed Omar: Antikalifen III – Bort och hem igen
🟠 Många människor gör en eller flera resor i livet. Mohamed Omar har nog gjort fler resor än de flesta – från en kristen uppväxt till integrationsförebild, till radikal muslim och sedan kommunist och nu sverigedemokrat. Det är om sin resa som islamist som Mohamed Omar berättar i sin nyutgivna antologi Antikalifen III – Bort och hem igen och hur den förändrade honom.
Semlans dag – Om fettisdagens och fastlagens traditioner i Sverige
🟠 Den 28 februari är det fettisdagen – den dag på året som man inte behöver skämmas för att äta en semla med extra mycket grädde och mandelmassa. Fettisdagen handlar dock egentligen om inledningen på den 40 dagar långa fastan inför påsk. Själva semlan har haft olika namn och serverats i mer än en form sedan medeltiden, och har till och med blivit anklagad för ett kungamord.
Rikskanslern och posten
🟠 En effektivare förvaltning krävde också en pålitligare postgång och 1636 lade Sveriges store organisatör Axel Oxenstierna grunden till det svenska postverket. Tidigare var det ofta kurirer som förmedlade försändelser, men i och med postverket fick också allmogen möjlighet att börja skicka brev. Speciella postbönder inordnas i ett stafettsystem för snabbare och säkrare postgång.
Om 60-talsvänstern och spirande kärlek, Ingvar Forsbergs Berättelsen om Huset – En tidsroman
🟠 Anders och Annika är ett osannolikt par. Anders är revolutionär socialist som med stor iver deltar i studentrevolten 1968. Annika är den eftertänksamma som sätter gudstron främst. Ingvar Forsbergs roman Berättelsen om Huset – En tidsroman är inte bara en kärlekshistoria. De intensiva diskussionerna blir till religiös-filosofisk betraktelse om andlighet och själens odödlighet.
Julbockar, vättar och slottsglögg på Drottningholm
🟠 Varje år arrangerar Svenska Slottsmässor julmarknader, eller julmässor som de också kan kallas, på olika bruk, slott och borgar i Sverige – från Skåne till Uppland och Värmland. I år är fokus på det genuina och sinnesupplevelser. Sedan åtta år arrangerar man julmässa på Drottningholms slott, och Nya Tider var på plats bland utställarna på det kungliga slottets borggård.
Friheten att skriva och trycka – Svenska tryckfrihetsförordningen firar 250 år och möter nya utmaningar
🟠 ”Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den.” Dessa ord tillskrivs (felaktigt) den franske upplysningsfilosofen Voltaire (1694-1778) som 1717 låstes in i fängelset Bastiljen efter att ha kritiserat Ludvig XV i en dikt och fördrevs från Paris för sina skrifter – inte minst för sin häftiga kritik mot religionen. De här orden kan läsas som tryckfrihetens grund och ett viktigt steg för denna frihet togs i Sverige 1766 – i år för 250 år sedan – då tryckfrihetsförordningen infördes.
Grankåda och riddare – Stora Hjärtslaget på Kvarngården i Knivsta
🟠 Den första helgen i oktober avlöpte Stora Hjärtslaget på Kvarngården i Knivsta, mitt emellan Uppsala och Stockholm. Det är ett välgörenhetsevenemang med marknad och tornerspel som Hjärtebarnsföreningen i Uppsala län arrangerar tillsammans med tornerlaget Nordic Knights.
Från Julius Caesar till påven Gregorius – Den gregorianska kalenderns införande i Europa
🟠 oktober 1582 infördes en ny kalender i Polen och Spanien: den gregorianska. Därmed påbörjades ersättandet av den kalender som varit dominerande i Europa sedan Julius Caesars kalenderreform år 46 f.Kr. I februari 1753 infördes den gregorianska kalendern i Sverige. Denna kalender, som fått sitt namn efter påven Gregorius XIII som antog den, är ett resultat av en justering av den julianska.
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!