Sophia Eklund
Artiklar av Sophia Eklund
Med hjälp av tro och tradition
🟠 KULTUR Bland dagens politiskt korrekta filmer finns en genre som på det stora hela är som en motreaktion – och det är skräckgenren. I de skräckfilmer som handlar om hemsökelser, demoner och mördare spelar konservatism och gudstro mycket stor roll och flera av de här filmerna är snarare varningar för sexualliberalism, frånvarande föräldrar, dysfunktionella familjer samt alltför stor tillit till vetenskapen.
Tapetmakerskan som skyddade krutet
🟠 Uppfinnerskan Maria Christina Bruhn. I början av sin regeringstid utlyste Gustav III en tävling. Den som kunde utveckla krutkarduser som motstod fukt och brand skulle belönas med 6000 daler kopparmynt. En som skickade in karduser till denna tävling var tapetmakerskan Maria Christina Bruhn. Hon vann dock inte och en annan person tog senare åt sig äran för hennes uppfinning, men hon fick till sist det erkännande hon förtjänade.
Frun på Årsta
🟠 HISTORIA Märta Helena Reenstierna levde på Årsta gård tillsammans med sin make, Christian Henrik von Schnell. Här skrev hon de dagboksanteckningar som bland historiker kommit att bli mer kända än hon själv. I dessa anteckningar skildrade hon vardagen på Årsta samt noterade samtida händelser.
Damen som utvecklade torrmjölken
🟠 HISTORIA Maria Johanna ”Ninni” Kronberg kom på att man kan göra hållbar torrmjölk genom att torka skummjölk som sedan indunstades med upphettad luft. Genom denna uppfinning, som hon fick patent på, lades grunden för livsmedelsföretaget Semper AB.
Nya tankar om nordiska och anglosaxiska seder och bruk
🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.
Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget
🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.
En svensk prins i kejserliga armén
🟠 Hösten år 1814 hade tsar Alexander I blivit prins Gustafs förmyndare. Detta kom att få betydelse för den svenske prinsens framtid, men skrämde den redan rädde Bernadotte ännu mer. Efter studier och en bildningsresa upptogs han i den kejserliga armén.
En kunglig poet
🟠 Om Oscar II:s författarskap. Oscar II var mycket intresserad av litteratur och redan innan han blev kung av Sverige och Norge år 1872 skrev han själv poesi som publicerades under någon av följande pseudonymer: O**** eller Oscar Fredrik. De mest utmärkande inslagen i hans poesi är kärleken till fosterlandet och dess historia samt levande naturskildringar.
En svensk prins i exil
🟠 HISTORIA Gustaf skulle ha blivit kung av Sverige, men efter att hans far, Gustaf IV Adolf, blivit avsatt år 1809 miste han rätten till tronen. Sveriges forna kungafamilj drevs i exil. Gustaf var betydelsefull bland gustavianerna i Sverige och Danmark, men även i Frankrike sågs han som en potentiellt viktig spelbricka.
Gustaf III som konstnär
🟠 HISTORIA Att Gustaf III främjade kulturlivet i Sverige är mer eller mindre allmänt känt. Vad som däremot inte är lika känt, uppmärksammat och omskrivet är att han själv var en hängiven konstnär, särskilt under sin tid som kronprins. Han tecknade främst landskap – skärgårdslandskap och fantasilandskap – och stadsmiljöer.
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!