Än finns det hopp
Vávra Suk
Olle Felten
Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige
Artiklar av Olle Felten
Centralbankspengar, guld och digitala valutor
🟠 EKONOMI. Kampen om betalningsmedel, valutor, är ett återkommande tema i världspolitiken. Den som har makten över betalningssystemen har också makten över politiken. Det är anledningen till att det finns en centralbank, med uppgift att ge ut och värdesäkra ett lands valuta. Svårigheten att säkra värdet på valutor är en källa till ständiga kontroverser, där man använt allt från snäckskal och tulpanlökar till guld för att lösa problemet. Den senaste utvecklingen handlar om digitala ”valutor” som etableras runt om i världen. De har, så här långt, mest kommit att bli spekulationsinstrument i stället för betalningsmedel. Många centralbanker planerar för digitala centralbankspengar, CBDC, för att stabilisera situationen. En nygammal trend är valutor som backas upp av guld för att kunna representera ett verkligt värde.
Regeringens vårbudget: Inflationsbekämpning, inflationsbekämpning och utredningar
🟠 Inför lanseringen av regeringens ekonomiska vårproposition har förväntningarna varit stora på att regeringen skall avisera skarpa förslag som definierar en kraftfull vändning av den tidigare socialistiska ekonomiska politiken. Pressad av en unik situation med både lågkonjunktur och extrem inflation sätter dock käppar i hjulet för regeringen. Förutom 4 miljarder i satsning på bland annat höjda bostadsbidrag, försvaret och några andra smärre reformer är finansministerns budskap: återhållsamhet och inflationsbekämpning för att vända lågkonjunkturen. Först efter 2025 väntas det bli bättre.
Betalningsutredningen – en tegelsten i utredningsbiblioteket men inte många skarpa förslag
🟠 EKONOMI. Betalningsutredningen lade fram sitt betänkande den 31 mars – efter drygt två års arbete. Utredningens uppdrag var att analysera statens roll på betalningsmarknaden och föreslå en väg framåt för att säkerställa ett fungerande betalningssystem, både i fred och i kristider. Utredaren, Anna Kinberg Batra, överraskar genom att förorda mer privata betallösningar och att Riksbanken inte skall ge ut någon digital ”E-krona” i närtid – för att inte konkurrera med privata banker. Vidare förordas bättre kontroll av bankerna och att de som lever i ”digitalt utanförskap” garanteras en säker betalningsfunktion. Hon vill inte heller att det blir obligatoriskt att ta emot kontanter i handeln, förutom i ”livsnödvändiga” sammanhang.
Det finansiella systemet – en ihålig riskmix där olika aktörer äger varandras skulder
🟠 Den senaste tidens öppna kriser i flera banker i USA och Europa slätas över av centralbankerna och ansvariga politiker, som har tävlat med varandra om att prata upp banksystemens finansiella styrka och förmåga att stå emot kriser. Ord som ”bankerna är väl kapitaliserade” och ”likviditeten i banksystemet är stark” har avlöst varandra i media efter det att flera stora banker fått problem. Verkligheten ter sig dock inte lika vacker som retoriken hos de ansvariga låter påskina.
Regeringens åtgärder mot välfärdsbrotten otillräckliga – mellan 3,9 och 20 miljarder kronor stjäls årligen
🟠 I Tidöavtalet pekas ett antal åtgärder ut som avser att rycka undan förutsättningarna för en stor del av de så kallade ”välfärdsbrotten”, det vill säga i huvudsak bedrägerier i de sociala systemen. Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) den 9 mars i år försvinner minst 3,9 miljarder kronor årligen från välfärdssystemen genom bedrägerier av olika slag. Trots att en utredning i ämnet redan 2019 pekade på att välfärdssystemen läcker med cirka 18 miljarder kronor årligen genom bedrägerier och andra fel, har inte mycket hänt.
Ekonomi: Bankkrascherna i USA sätter fingret på finansbranschens bräcklighet
🟠 EKONOMI Finansmarknaden skakas av vad en del befarar kan bli starten på en ny finanskrasch. Konkursen för den amerikanska nischbanken Silicon Valley Bank och ytterligare ett par nischbanker, sätter med god precision fingret på en viktig risk i hela det finansiella systemet. Kraven på reella säkerheter för att garantera insättarnas pengar täcker bara några procent av bankernas åtaganden. Resten av tillgångarna är någon annans skuld och kan snabbt bli värdelösa.
Protester skjuter upp EU:s beslut att till 2035 fasa ut explosionsmotorn
🟠 EKONOMI. När EU-parlamentet fattade sitt slutgiltiga beslut om en EU-lag om förbud mot försäljning av nya personbilar och skåpbilar med förbränningsmotor från och med 2035, trodde de flesta att frågan var avgjord. Ministerrådet måste dock godkänna lagen formellt, vilket planerats till den 7 mars. Det förväntade rutinärendet kom dock på skam. Tyskland tvingade den 3 mars rådet att skjuta upp beslutet på obestämd framtid, med kravet på att bilar med förbränningsmotorer som drivs av så kallade ”e-bränslen” skall få säljas i EU även efter 2035. Även italienska politiker rasar mot ”galenskapen”.
Den svenska skogens ekonomiska betydelse utarmas av EU-lagar
🟠 EKONOMI. EU:s skogspolitik är en del av den så kallade ”Gröna given” som EU antagit för att uppfylla FN:s program ”Agenda 2030”. Den Gröna given går ut på att ”EU skall bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050”. Det handlar om att stora arealer skog inte ska få brukas och jordbruksmark som ska bli skog för att agera ”kolsänka”. Målen i skogspolitiken kritiseras för att inte respektera nationella skillnader och att bruka våld mot den nationella bestämmanderätt som medlemsländerna garanteras enligt EU-fördraget. För svensk del riskerar EU:s skogspolitik att bli en ekonomisk katastrof.
Svensk ekonomi på väg utför – konsumtionen fortsätter att minska
🟠 EKONOMI. Många oroar sig över att svensk ekonomi skall tryckas ner av en djup och långvarig lågkonjunktur. Hur det egentligen blir vet ingen med säkerhet. EU-kommissionens prognos för medlemsländernas BNP-utveckling 2023 pekar ut Sverige som sämsta medlemsland, det enda med sjunkande BNP. Även OECD förutspådde sjunkande BNP i Sverige 2023, redan i november 2022. Flera rapporter pekar på lägre privat konsumtion i Sverige. Redan i december sjönk hushållens konsumtion med 1,8 procent jämfört med 2021, enligt SCB.
Elpriskrisen: EU:s inre elmarknad håller inte måttet – ”samråd” om ändringar ett slag i luften
🟠 EKONOMI. Elmarknaderna i EU styrs av elmarknadsdirektivet, en tvingande EU-lag som gavs sin nuvarande form 2019. Direktivets regelverk spelar en avgörande roll för utvecklingen av den elpriskris som råder i hela EU och inte minst i Sverige. Elen blir orimligt dyr och elproducenterna skär guld med täljkniv, trots att syftet med direktivet uppges vara det motsatta. Den 13 februari avslutades ett ilsnabbt samråd, som EU-kommissionen genomfört om ett antal ändringsförslag. Intrycket av EU:s förslag är att man vill göra mer av samma sak som skapat problemen, i stället för att gå till botten med de faktorer som orsakat elpriskrisen.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!
Nya Tiders nyhetsbrev!
