Olle Felten

🟠 Handelns Utredningsinstitut, HUI, menar i en ny rapport att julhandeln kan slå rekord i år, trots eller kanske till och med tack vare, coronapandemin. Osäkerheten är dock stor och alla butiker eller handelsställen påverkas inte på samma sätt. Rapporten pekar på att pengar flyttas från minskat resande och krogliv till annan konsumtion, men också att handeln måste klara en svår omställning. HUI presenterar tre olika scenarier, med allt från försäljningsrekord till ett kraftigt tapp som resultat. Den stora risken ligger enligt HUI i för strikta restriktioner.

🟠 Kampen om kontanterna skärps och inställningen till kontanter och andra betalningssätt delar befolkningen mellan stad och land samt mellan ung och gammal. Det finns även en konflikt mellan synen på smidiga betalningar och ett stabilt betalningssystem. En annan aspekt är makten över betalningarna och vem som tjänar pengar på betalningstransaktioner. Striden om kontanterna närmar sig ett avgörande. Bankerna vinner på ett kontantlöst samhälle, medan den enskilde medborgaren förlorar.

🟠 De under våren och sommaren hårt drabbade besöks- och tjänstenäringarna åker på ytterligare en rejäl smäll när regeringen och Folkhälsomyndigheten lägger fram nya och strängare begränsningar för allmänna sammankomster. Så sent som den 22 oktober beslutade regeringen att öka det maximala antalet personer vid allmänna sammankomster från 50 till 300. Den 17 november beslutade regeringen att chocksänka gränsen till 8 personer. Hoppandet ställer till det rejält för väldigt många företag och konkurserna antas därför öka dramatiskt. Hela näringslivet visar återigen en nedåtgående trend, enligt Konjunkturinstitutet.

🟠 I en ny rapport från Riksrevisionen påvisas allvarliga brister i Trafikverkets hantering av järnvägsunderhållet. Riksrevisionen menar att staten borde kunna få ut betydligt mer för de pengar som satsas på järnvägsunderhåll. Kostnaderna ökar okontrollerat, upphandlingar bygger ofta på undermåligt underlag och Trafikverket har inte tillräcklig kunskap om sina anläggningar och deras status. Det är en, i flera avseenden, svidande kritik mot Trafikverkets sätt att upphandla entreprenörer.

🟠 Det svenska pensionssystemet skall vara självfinansierande och ligger därför utanför den egentliga statsbudgeten. Systemet bygger på två huvudpelare, den allmänna pensionsavgiften, som skall betalas av alla löntagare, och arbetsgivaravgiftens ålderspensionsavgift. Båda redovisas i regeringens budgetproposition och står för vardera cirka 135 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften tas dock inte ut, utan betalas med allmänna skattemedel, vilket betyder att närmare hälften av finansieringen av ålderspensionen uteblir. Regeringen redovisar ändå avgiften som om den fanns.

🟠 Den av miljöaktivisterna kritiserade jätteinvesteringen i Preems raffinaderi i Lysekil drogs tillbaka av Preem den 28 september. Motiveringen var att investeringen inte längre är lönsam och att man istället skall satsa på en ombyggnad av befintliga anläggningar för att producera miljövänligt biobränsle. Mark- och miljööverdomstolen gav Preem rätt så sent som den 15 juni, men det politiska spelet och ekonomiska incitament, med statliga investeringsstöd i miljardklassen har därefter bidragit till att Preem ändrat sina investeringsplaner.

🟠 Den 21 september klubbades årets sista ändringsbudget för statens finanser för innevarande år. Budgeten för 2020 fastslogs hösten 2019, men mycket har hänt sedan dess som påverkat finanserna. Enligt Riksdagsordningen, en av våra viktigaste lagar, får regeringen lämna två ändrings­budgetar per år, en på våren och en på hösten. Men i år har det blivit totalt tolv ändringsbudgetar, varav tio extra på grund av Covid-19. Detta kan ske om det finns ”särskilda skäl”.