Olle Felten
Artiklar av Olle Felten
Magdalena Andersson driver Sverige in i en förödande lågkonjunktur
🟠 Under lång tid, och med stigande tempo det senaste halvåret, har vår statsminister och före detta finansminister Magdalena Andersson och hennes regering konsekvent vägrat att erkänna de verkliga orsakerna till priskrisen i energisektorn. Förnekandet av den egna regeringens och EU:s ansvar för utvecklingen är massivt. Regeringens förklaringsmodell, ”Putin-priser”, pekar i stället ut Rysslands president Vladimir Putin som orsaken till alla problem. Regeringen försöker nu att få andras idéer till lösning att framstå som sina egna. Veckans debattör, Olle Felten, skriver att man helt enkelt inte har några egna idéer för hur elpriskrisen skall tacklas.
Desperata Socialdemokrater utmålar SD som ”ett hot mot rikets säkerhet”
🟠 ANALYS Vid en så kallad ”pressbrief” i det Socialdemokratiska partihögkvarteret den 2 september, gick Socialdemokraterna definitivt över en linje som många befarat, men som ingen ville se hända. De socialdemokratiska ministrarna Peter Hultqvist och Anders Ygeman utmålade, med lögner och halvsanningar, Sverigedemokraterna som ett hot mot rikets säkerhet. I en kommentar på Twitter kallar SD-ledaren Jimmie Åkesson utspelet för ”diktaturfasoner på högsta nivå”.
Politikernas kamp om elkonsumenternas röster – (S) har hittat 60 miljarder som ”ligger och skvalpar”
🟠 EKONOMI. Insikten om att den svenska elmarknaden riskerar att stjälpa förtroendet för politikernas förmåga att lösa de viktiga samhällsproblemen, har lett till en politisk dragkamp med elpriset som rep. Regeringen har letat upp 60 miljarder kronor som ”ligger och skvalpar” och vill använda dem för att finansiera ett ”högkostnadsskydd”. Flera bedömare anser att det strider mot EU-reglerna och att det därför är omöjligt att genomföra. Oppositionen pratar istället om att sänka skatterna och momsen på el och andra typer av högkostnadsskydd.
Hushållen rejält dystra inför ”oundviklig” lågkonjunktur – kan inflationen bli valfråga?
🟠 EKONOMI. Den länge befarade lågkonjunkturen blir nu allt tydligare i olika mätningar. Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisar indikationer på att den påbörjade lågkonjunktur som Sverige var på väg in i 2019 nu närmar sig igen. Risken för en djupare lågkonjunktur är starkare nu än då och många faktorer pekar åt det hållet. Inte minst har EU:s och den svenska regeringens finanspolitik drivit upp farten och fallhöjden. Hushållen verkar vara mer krismedvetna än företagen, men även handeln ser tecknen i skyn.
Den ”svenska” livsmedelsbranschen säljs ut till globala varumärkessamlare
🟠 EKONOMI. Varumärket betyder allt. Det skulle man kunna tro när man börjar skärskåda de stora ägarna av produktionen av matvaror och andra daglivaror, både på den svenska och på den globala marknaden. Man kan snabbt konstatera att de varor vi hittar i de svenska butikerna i mycket hög utsträckning produceras av utlandsägda företag, som behåller ett gammalt svenskt varumärke för syns skull. Ytterst få produkter, inklusive de varumärken som ägs av de stora handelskedjorna, produceras idag av företag som ägs av svenska industrialister. Den eran är numera historia.
Matens väg – mellan bonden och butiken
🟠 EKONOMI. De flesta produkter som framställs ur de råvaror som lantbruket producerar vandrar igenom processer som ägs av en allt snävare grupp av stora företagskonglomerat. I denna artikel redovisar vi några exempel på hur viktiga råvaror förädlas i vad som kan liknas vid en produktionstratt, som kontrolleras av några strategiskt placerade aktörer med helt olika ägarstruktur. Olika varumärken kommer ofta från samma fabriker, men säljs av olika affärskedjor och till olika priser, vilket ger sken av konkurrens och mångfald. De stora aktörerna dominerar stort, men det finns också de som går mot strömmen.
Makten över den svenska matmarknaden allt mer koncentrerad till ett fåtal aktörer
🟠 EKONOMI. Den svenska dagligvaruhandeln består av en mängd olika butikskedjor och distributörer. Skenbart kan denna situation uppfattas som att det är en bred och livlig konkurrens mellan de olika aktörerna. I verkligheten styrs en stor majoritet, drygt 94 procent, av de olika matkedjornas försäljning av tre huvudaktörer; ICA, Axfood och Coop. Uppstickaren Lidl tar dock marknadsandelar och ytterligare ett par mindre aktörer slåss på marginalen. I denna artikel tittar vi på hur den svenska dagligvaruhandeln är organiserad och hur makten koncentreras allt mer.
Lantbrukets lönsamhet – därför stiger priset på matvaror så snabbt
🟠 Priset på mat beror på många olika faktorer – kostnader för energi, gödsel, utsäde, transporter, bearbetning och prefabricering, förpackning, grossister och handlare påverkar alla priset på maten. Den enskilde lantbrukaren, som producerar matens råvaror, behåller normalt sett en ganska liten del av det matpris som konsumenten betalar. En väsentlig del av förutsättningarna för att vi skall ha mat på bordet är att den enskilde lantbrukaren kan försörja sig på matproduktionen. I denna inledande artikel om priset på maten, tittar vi på just detta första led i matproduktionen.
Byggbranschen pressas hårt av kostnadstrycket – fördyrar och stoppar projekt
🟠 EKONOMI. Det snabbt ökande kostnadstrycket, med de extrema energipriserna som huvudsaklig motor, sprids snabbt ut till den svenska marknadens alla delar. En del där problemen redan lett till påtagliga effekter är byggbranschen, med allt från extrema fördyringar till stoppade och pausade byggprojekt samt uppsägningar. Allt tyder på att det ändå bara är inledande skakningar från en antågande större kris för hela branschen.
Konjunkturinstitutet konstaterar lågkonjunktur – politikerna står handlingsförlamade
🟠 EKONOMI. I konjunkturinstitutets senaste rapport den 21 juni konstateras att Sverige nu är på väg ner i en lågkonjunktur. Prognosen för Sveriges BNP-tillväxt sänktes rejält för 2022 och 2023, från 3,3 respektive 2,1 procent i mars till 1,9 respektive 1,2 i junirapporten. Energifrågan blir allt tydligare som drivkraft för inflationen, när energipriserna sprids ut i ekonomin. I flera länder vidtas åtgärder för att minska effekten av i första hand energiprisernas snabba ökning, men huvuddelen av de svenska politikerna har inte definierat problemet, än mindre aviserat åtgärder som kan lösa det.
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!