Mats Loman

🟠 Staten skärper tonen i djurskyddslagen. Staten bortser dock helt från att djurens beskydd i praktiken är en fråga för grannar och lokalsamhälle. Det är därför inte troligt att den vad formuleringarna beträffar förnuftigt förefallande lagskärpningen får något som helst reellt genomslag bland djurägare och djur.

🟠 Mellanskiktarnas eget bidrag till politiken är en sorts svart magi, nämligen föreställningen att man kan bli ”vad man vill”. Den här tanken är oerhört fascinerande och förförisk, men den är bara en fantasi. Och den har klara gränser. Verklighet och sanning, till exempel.

🟠 Yngve Berlin i Kommunisterna (K) är lite obenägen att svara på sin egen fråga. Men svaret är nog ja. I alla fall om gubbarna i K inte är med och griper in mot det där buslivet som Berlin berättar om. Och det gör man nog inte om man, som K, har en politisk ideologi som framställer all förändring som framsteg och vilka slynglar som helst som rebeller eller offer.

🟠 Den amerikanske veteranpolitikern Ron Paul anser att USA:s riksbank, ”Fed”, med vett och vilja har blåst upp en finansbubbla. Bubblan kommer att spricka, förstås. Och när den gör det, drabbas den verkliga ekonomin också. Alltså arbetarklass och medelklass. Följden, varnar Paul, blir upplopp mycket värre än de som hittills varit.

🟠 Tänk så mycket bättre, rimligare och sannare vi hade det i Sverige när hela folket fortfarande var representerat i politiken! Alltså på folkstyrets tid. Fram till 1970-talet. På den tiden var det en fullständigt självklar sak för alla berörda att det fanns en gräns för vad de olika församlingarna och befattningshavarna hade ansvar för och skulle syssla med. Det var bara att slå upp och läsa i lagen. När arbetarklassen fortfarande fick vara med fanns det dessutom en gräns för vilka bluffnummer medelklass och borgarklass kunde komma undan med i politiken utan att bli ertappade.