Axel W. Karlsson

🟠 Händelserna i Afghanistan de senaste veckorna har skakat om det tyska etablissemanget rejält. Man står oförstående inför den oväntade utvecklingen och ser sig konfronterad med frågor som man inte har entydiga svar på, detta samtidigt som man går in i valkampen inför Förbundsdagsvalet i september.

🟠 När ryska folkets styrande organ beslutade att upplösa Sovjetunionen steg för steg förändrade man sedan också steg för steg den officiella högtidskalendern. Kommunistiska minnesdagar avlägsnades och ersattes med andra, nationellt präglade, högtidsdagar. Ryssarna firade nyligen en av dessa, kallad ”Ryska dagen”. Ryssland är enligt sin konstitution ett sekulärt samhälle där ingen religion har del av statens maktbefogenheter. Det anses inte utesluta att traditionella kristna referenser ofta är närvarande i statliga sammanhang.

🟠 På samma datum som den svenska nationaldagen hölls val till delstatsparlamentet i Sachsen-Anhalt, tidigare en del av Östtyskland. Många hade sett fram mot valet i denna delstat som ett förebud om hur det kommer att gå i hela Tysklands förbundsdagsval i höst. Resultatet i delstaten blev dock inte enligt förväntningarna: Kristdemokraterna (CDU) gick rejält framåt, medan vänsterpartiet Linke förlorade, nästan dubbelt så mycket som Alternativ för Tyskland, som också backade. Och de Gröna ökade enbart obetydligt.

🟠 Några dagar före de tre delstatsvalen i Tyskland som hölls den 14 mars publicerade styrelsen för det största av de tre olika fackförbunden för olika kategorier av poliser i Tyskland ett skarpt uttalande. Det invandringskritiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) kritiserades. Fackets styrelse menar att medlemskap i partiet är oförenligt med medlemskap i polisfacket. De övriga två polisfacken har veterligen inte uttalat sig. Inte heller har någon AfD-medlem hittills uteslutits.

🟠 Den 14 mars hölls delstatsval i två sydtyska delstater och kommunalval i ytterligare en. Trenden i båda är att det stora kristdemokratiska partiet CDU går tillbaka, att de Gröna vinner mark samt att Alternativ för Tyskland förlorar rejält. Även Socialdemokraterna gick tillbaka. De regerande koalitionerna i båda delstaterna torde dock kunna bestå och fortsätta. Frågan är om trenden kommer att visa sig i Förbundsdagsvalet i september.

🟠 Den 2 mars firade Sovjetunionens förste och siste president Michail Gorbatjov sin 90-årsdag, hyllad i Ryssland men också från många andra håll. Några ser honom som en frihetshjälte som påbörjade demokratiseringen av Sovjet och frigjorde starka förändringskrafter som bidrog till nedrustning och fred. Andra betraktar honom som en tragisk figur som tappade greppet över den utveckling som han startat. Utan tvekan är han en av 1900-talets största och viktigaste gestalter.