Rekryteringsproblem kan leda till återinförd värnplikt

Sedan den svenska värnplikten blev ”vilande” 2010, har Försvarsmakten haft svårt att rekrytera tillräckligt mycket personal, samtidigt som alltför många hoppar av under påbörjad utbildning eller slutar sin anställning i förtid. En utredning, som ska presenteras i september, ska därför ta ställning till huruvida en viss värnplikt bör återinföras och hur den i så fall ska utformas. Flera partier inväntar denna utrednings slutsatser, men det verkar nu finnas en majoritet i riksdagen för en återinförd värnplikt.

I slutet av förra året lät regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist (S) delvis aktivera värnplikten, då 500 tidigare värnpliktiga genomförde repövningar. De aktiverade repövningarna motiverades med en hänvisning till ökad hotbild mot Sverige.

Behovet av eventuell värnplikt utreds

Regeringens särskilde utredare på området, Annika Nordgren Christensen, kommenterar denna situation i tidningen Försvarsutbildaren:

– Både repövningarna och det faktum att man nu krigsplacerar dem som genomgått grundutbildningen är viktiga pliktdelar som påverkar personalförsörjningsflödet.
Inslag av värnplikt ligger nu på bordet och Annika Nordgren Christensen säger om de direktiv som hon har fått av regeringen:

– Min uppgift är att föreslå en modell som mixar värnplikt och frivillighet, samt andra åtgärder som stabiliserar Försvarsmaktens personalförsörjning långsiktigt. Jag ska också säkerställa att modellen medger att tillväxa om politiken så finner nödvändigt.

I Norge har man redan ett system där värnpliktiga kombineras med anställda soldater, och den aktuella utredningen har studerat hur personalförsörjningen fungerar både där och i Danmark.
I år förändrades också villkoren kring den militära grundutbildningen, som tidigare påbörjades när en rekryt anställs. Det visade sig nämligen att många ville prova på att gå den betalda utbildningen, men färre var intresserade av att faktiskt arbeta som militär.

För att kunna fylla Sveriges militära förband anser Försvarsmakten att man måste kunna förmå 90 procent av de nyutbildade att fortsätta till hel- eller deltidsanställning eller ett hemvärnsavtal. Statistik från åren efter värnpliktens avskaffande visar dock att endast 23 procent av de nyutbildade skulle vara kvar efter sex år. Från 2016 gäller därför att rekryten först efter avslutad utbildning kan anställas.

Överste Peter Tagesson, som arbetar med grundutbildningen på Försvarsmaktens högkvarter, ser ett antal fördelar med det nya systemet och säger till Försvarsutbildaren:
– Vi får ett bättre tidsuttag, det är tydligare när anställningen börjar och med premien efter genomförd utbildning kommer troligen fler att fullfölja.

Denna premie kan uppgå till 50 000 kronor. Under utbildningen har rekryterna också fritt boende, måltider och hemresor, samt en månadsersättning på 4 500 kronor, ersättningar som enligt Peter Tagesson sammanlagt motsvarar den tidigare lönen.

En majoritet för återinförande

Beslutet om att lägga värnplikten i viloläge togs med en knapp majoritet av riksdagen 2009, där allianspartierna röstade för och oppositionspartierna mot. I dag har Liberalerna svängt något, medan Kristdemokraterna inväntar ovan nämnda utredning. De enda partier som i dag tydligt förespråkar en återgång till obligatorisk värnplikt är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, medan Socialdemokraterna har varit mindre tydliga och talar om en obligatorisk mönstring.
Nya Tider har talat med Roger Richtoff (SD), ledamot av riksdagens försvarsutskott, som dock är övertygad om att det nu finns en majoritet för en återinförd värnplikt och hänvisar till den snart avslutade utredningen:
– Jag tror att den utredningen kommer att vara positiv till ett visst införande av värnplikten. Den kommer nog att återkomma i någon form, som kanske kan likna den norska.
Roger Richtoff räknar också in Socialdemokraterna bland de partier som stöder en återinförd värnplikt:
– Jag uppfattar försvarsministern [Peter Hultqvist (S)] som positiv till det här.
Han tillägger att ingen i försvarsutskottet säger någonting negativt om saken när den där diskuteras. På frågan om vilka argument för värnplikten Roger Richtoff själv ser som viktigast, blir svaret:
– Det är ju hela svenska folkets angelägenhet att försvara Sverige. Sedan ska man också titta på civilförsvaret, för det handlar inte bara om ett militärt angrepp på Sverige, utan att stärka oss mot alla typer av konflikter. Det kan bli konflikter i andra länder som till exempel stänger av livsmedelsförsörjning. Eller elförsörjning, och vad gör vi då? Vi måste ha ett totalförsvarsbegrepp, som omfattar alla tänkbara händelser där vi har en rimlig chans att klara oss själva.
Att värnplikten blev vilande betyder i praktiken att plikten finns kvar, men att ingen för tillfället inkallas. Samtidigt ändrades lagen så att även kvinnor omfattas av värnplikt.

För få ansökningar och för många avgångar

Försvarets rekryteringsproblem handlar både om alltför få sökande med rätt egenskaper och att rekryter väljer att hoppa av efter att ha anställts. En viktig faktor som brukar pekas på från politiskt inkorrekt håll är att viljan att riskera livet för landet försvagas när sammanhållningen i samhället urholkas och stoltheten över landet motarbetas öppet av styrande politiker. Många utbildande befäl klagar också över att en majoritet av de ungdomar som söker numera inte klarar de fysiska kraven, och att man då tvingas göra olika typer av eftergifter.
Officiellt är förklaringen i stället att unga människor i dag inte exponeras för Försvarsmakten på samma sätt som då värnplikten var obligatorisk. Sverigedemokraterna har i riksdagen motionerat bland annat om att öppna rekryteringskontor, ett förslag som enligt Roger Richtoff mottogs positivt i försvarsutskottet, men som vid voteringen i riksdagen röstades ned av samtliga partier förutom SD.
I dag uppskattas Försvarsmakten sakna runt 6 000 soldater. Samma problem finns vid rekryteringen av officerare, där man förra året ville ha in 150 personer som skulle ta examen tre år senare, men där 38 av dessa hade hoppat av redan efter tre månader. Sex kullar har tagit examen sedan den nya officersutbildningen startade, men av dessa hade 27 procent lämnat det yrke som de hade utbildats för vid slutet av förra året. Ett vanligt skäl som anges är en alltför låg lön, men Officersförbundets ordförande Lars Fresker kunde för SvD ange fler aspekter:
– Det är personer som tycker att Sverige ska försvaras men att vi inte satsar tillräckligt på försvaret. När de inte längre har tilltro till att vi klarar försvaret av Sverige tappar de också tron på försvaret som organisation. Då vill de inte vara kvar längre.
Dessutom kommer stora pensionsavgångar ske åren 2020-2030. För Dalarnas tidningar kommenterade försvarsminister Peter Hultqvist i början av året rekryteringsproblemen:
– De farhågor vi hade när värnplikten avskaffades har besannats. Vi måste därför öka vår förmåga att behålla och rekrytera personal.
Av försvarsmaktens årsredovisning 2015 framgår att man hade planerat att 4 650 skulle påbörja militär grundutbildning under året, men att utfallet blev 2 706. Förra året bedömde Försvarsmakten att man kunde nå full bemanning i insatsorganisationen först år 2023, vad gäller stridsförbanden något tidigare, 2019.
Myndigheten konstaterar där också:
”Försvarsmaktens bedömning, grundad på erfarenheterna sedan plikten lades vilande och studier av målgruppens drivkrafter, är att det för närvarande kommer att vara nödvändigt med ett inslag av pliktpersonal i krigsförbanden. Rekryteringen till denna personalgrupp påverkar dessutom möjligheterna att tillgodose behovet av yrkes- och reservofficerare eftersom målgruppen i allt väsentligt är densamma. Det krävs åtgärder som ökar anställningsvolymerna, leder till längre anställningstider och som bidrar till rationella flöden mellan personalgrupperna.”
Enligt en undersökning genomförd av DN/Ipsos i januari i år vill 72 procent av svenskarna återinföra värnplikten.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

De kommer att ingå i regeringen

De kommer att ingå i regeringen

🟠 – Flera överraskningar när Trump väljer att omge sig med mer lojala – och radikala – rådgivare än sist Donald Trumps utnämningar hittills signalerar enligt de flesta bedömare framför allt en vilja att hitta lojala medarbetare, vilket enligt kritiker varit viktigare än kompetens.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.