Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk politiske talesperson debatterar med finansminister Magdalena Andersson. Foto: Stillbild Youtube

Regeringen och de forna Allianspartierna släpper EU över skattetröskeln

Regeringen och samarbetspartierna har lagt fram en proposition till riksdagen om att godkänna EU:s rätt att låna upp 750 miljarder euro till den famösa ”återhämtningsfonden”. Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna överföringen av viss beskattningsrätt till EU. Frågan som avgörs handlar dock om mycket mer än så, det handlar om EU:s status – samverkansorgan eller en federal statsbildning? Om Sverige godkänner dessa båda förslag, har EU kommit över en röd linje som alla partier i riksdagen tidigare varit emot. M och Kd lägger sig platt.

EU:s ”Egna medel”

EU:s finansiering är en viktig fråga för både medlemsstater och unionen som organisation. Så här långt har EU finansierats av några olika typer av inkomster. De pengar som finansierar EU:s budget benämns ”Egna medel”, det vill säga pengar som EU råder över.

Finansminister Magdalena Andersson lägger fram förslag om att EU skall få rätt att låna till budgeten och att ta ut skatt på ej återvunnen plast. Det är en helt ny hållning från Socialdemokraterna, som tidigare varit helt emot sådana möjligheter för EU. Det riskerar också att luckra upp den nationella suveräniteten. Foto: Riksdagens pressbild

Huvuddelen av EU:s inkomster, 72 procent, kommer från medlemsländernas avgift, som beräknas på bruttonationalinkomstens (BNI) storlek för respektive land. Tullinkomster och en sockerskatt utgör 14,4 procent av inkomsterna. Det finns också en momsbaserad avgift, som 2020 utgjorde 12,3 procent av EU:s samlade inkomster. Resterande 1,3 procent utgörs av andra inkomster, till exempel räntor. Inför 2021 föreslås en ny bas för egna medel – en skatt på ej återvunnen plast.

År 2020 uppgick EU:s egna medel till maximalt 1,2 procent av medlemsländernas samlade BNI. För 2021 till 2027, som är perioden för EU:s nuvarande långtidtidsbudget, är förslaget att de egna medlen skall öka till 1,4 procent av BNI. På så vis behåller man ungefär samma nivå som innan Brexit, det vill säga totalt cirka 1 074 miljarder euro eller cirka 153 miljarder euro per år. Att avgiften ökar beror till största delen på att EU behöver mer pengar för att inte behöva banta budgeten när Storbritanniens bidrag försvinner, EU-parlamentet har envist vägrat att dra ner på utgifterna.

Dessutom skall den så kallade återhämtningsfonden på 750 miljarder euro, som Nya Tider skrev om i förra veckans nummer, skapas genom en massiv upplåning på den öppna finansiella marknaden. Upplåning av medel till EU-budgeten är egentligen förbjudet enligt EU:s regelverk. Trots det har EU-kommissionen lagt in 10 procent av de 750 miljarder euro som skall lånas upp som ett direkt tillskott till budgeten.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Den största stenåldersgraven i Halland

Den största stenåldersgraven i Halland

🟠 HISTORIA I Snöstorps socken, som är belägen öster om Halmstad, kan den som besöker Halland finna detta landskaps största gånggrift. Gånggrifter är vad stenkammargravarna från stenåldern är kända som. Denna stenkammargrav är känd som Tolarpsgraven och Tolarps gånggrift.

Läs även:

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

🟠 Under parollen ”förstärkning av multilateralismen för global utveckling och säkerhet” möttes de numera nio BRICS-länderna i det årliga toppmötet, som i år hölls i Kazan i Ryssland. Toppmötets agenda innehöll en rad nya och vidareutvecklade områden, vilket indikerar att BRICS-länderna påtagligt har breddat sin bas för samverkan och gemensam utveckling.

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

🟠 Skatteförslag i regeringens budgetproposition för 2025 En avgörande del av statens budget är skatterna, de utgör huvuddelen av statens inkomster. Totalt handlar statens totala nettoinkomster för 2025 om cirka 1 374 miljarder kronor. Hur skatterna tas in avgörs av skattepolitiken och regeringar försöker på olika sätt marknadsföra förändringar i skattesystemet som viktiga förutsättningar för den enskilde snarare än för de totala skatteintäkterna. Skatteförslag tillhör det som man gärna läcker ut innan helheten presenteras, för att de inte skall försvinna i det mediala bruset.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.