Valet till EU:s parlament har blivit en stor framgång för patriotiska rörelser. I Frankrike fick Marine Le Pens parti fler röster än president Emmanuel Macrons, trots att han fick stöd av flera andra etablissemangspartier i en stor koalition. Ungerns regeringsparti Fidesz fick 52 procent av rösterna, vilket visar hur otroligt starkt stöd partiets politik att skydda Ungerns intressen har bland det egna folket.
Trots att folket så tydligt sagt sitt, kritiseras Ungern här i Sverige för att vara ”odemokratiskt”. Man talar om ett mini-Ryssland och ”auktoritära tendenser”. Socialminister Annika Strandhäll (S) menar att det ”osar 30-tal” när Ungern vill att det föds fler ungerska barn. Även Polen, som för en politik med fokus på det egna folkets väl, anklagas för att ”gå i odemokratisk riktning”.
De som slungar ut dessa anklagelser är partier som inte ens når upp till hälften av det stöd som Fidesz har, många långt mindre. Och hur demokratiskt är deras eget beteende? Man mobbar ett parti som representerar en miljon väljare, Sverigedemokraterna, och har öppet ambitionen att utesluta det från allt inflytande över landets framtid. När den ungerska regeringen skickar hit sin representant Zoltan Kovács, så agerar svenska politiker som tjuriga barn och vägrar att träffa honom. Ja, listan kan göras oändlig.
Själva ordet ”demokrati” vill det svenska etablissemanget definiera om. När Schweiz år 2009 i en folkomröstning beslutade att inte tillåta fler minareter i landet, skrev svenska tidningar att beslutet var just ”odemokratiskt”. Slår man upp definitionen av demokrati är det en beslutsmodell där flertalet bestämmer. Men i Sverige försöker man få det till att demokrati i stället är en uppsättning värderingar. Man menar alltså att en folkomröstning är ”odemokratisk” om den fattar ”fel” beslut.
Man kan också fundera på hur demokratiskt det är att aktivt arbeta för att flytta in nya väljare för att köra över de ursprungliga invånarna när dessa inte längre stödjer det egna partiet. Socialdemokraterna har tappat svenska arbetares stöd i rask takt, men lyckats ersätta dessa med bidragsinvandrares röster. På så vis har S kunnat uppnå ungefär samma valresultat i val efter val, i år backade de mindre än en procentenhet.
Ett stort demokratiproblem är klanröstandet, som blivit en bieffekt av detta. Vi såg det i riksdagsvalet och det förekom även nu i EU-valet, uppenbart en kultur som är här för att stanna. Ett uppmärksammat exempel på det är den invandrardominerade Stockholmsförorten Rinkeby där Liberalerna – från att i förra valet haft ett närmast obefintligt stöd – nu rusade mot upp till 30 procent i valkretsen Rinkebystråket. I vanlig ordning var det dock främst S – som är erfarna och skickliga på att ta sig in i etniska kulturföreningar och klanstrukturer – som lyckades med att få uppåt 80 procent av väljarna i många så kallade ”utsatta områden”.
Etnifieringen av demokratin är en direkt konsekvens av invandringen och det mångkulturella samhället och vi kommer att få fortsätta se hur allt fler väljare röstar för sina etniska gruppintressen i första hand, medan sakfrågor och framförallt ideologi allt mer kommer att ses som 1900-talspreferenser. När gruppintresset och samhällsintresset inte sammanfaller så försvagas demokratin.
Samtidigt inför man lagar för att skydda denna perverterade version av ”demokrati”. I detta nummer berättar vi om utredningen kring förbud av runor, som nu presenterat sin rapport. Där står att valfria runor och andra symboler kan förbjudas beroende på vilket syfte domstolen bedömer att man haft med dessa.
Detta utifrån ”rådande värderingar” i samhället. Läs det igen, utredningen menar på fullt allvar att en lag kan tolkas olika beroende på vilka värderingar etablissemanget för tillfället anser gäller. Det som är lagligt i dag kan vara olagligt i morgon, beroende på vad som är ”rådande”.
Vi kan se att etablissemanget allt mer beter sig odemokratiskt, självklart maskerat till att ”skydda demokratin”. En lek med ord som döljer totalitära ambitioner.
Striden i Europa, som vi nu senast bevittnade under EU-valet, handlar om att stoppa detta antidemokratiska etablissemang, som vill förbjuda allt som inte passar in i deras ”rådande värderingar”. Det är en kamp för de olika europeiska folkens frihet, självbestämmande och inte minst för riktig demokrati.
