I boken A view of the New-England Illuminati skriver John Cosens Ogden (1751-1800) om hur illuminater i USA bryter ner kyrkan och regeringen genom att bland annat stödja ”felaktiga åsikter, framprovocerar irreligion, tillintetgör den goda viljan mellan män, äventyrar den nationella freden och välståndet och försämrar den nationella moralen och hedern.” Han hävdar således i denna bok att en gren av Illuminatorden som grundats i Bayern den första maj 1776 och strävat efter att ta över världen var aktiva i USA. Denna order hade visserligen förbjudits redan år 1785 och existerade officiellt sett inte längre. Dock publicerades Ogdens bok år 1799.
Ogden var inte ensam om att tro att Illuminatorden fortfarande existerade. Det menade även John Robison (1739-1805) som i boken Proofs of a Conspiracy against all the religions and governments of Europe, carried on in the secret meetings of Free-Masons, Illuminati, and Reading Societies bestämt hävdade att Illuminatorden (som han själv definierar som ”the Association”) fortfarande var verksam och avsåg att ”avskaffa all religion” och ”störta varenda regering”. Robisons bok gavs ut 1798.
Även den samtida kungen av Sverige, Gustaf IV Adolf (1778-1837), var övertygad om att illuminaterna fortfarande fanns. Hans faster, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta (1759-1818), som var en hängiven frimurarinna, berättar ingående i sin dagboksanteckning från februari 1803 om hur kungen lät arrestera mystikern Carl Adolf Boheman (1764-1831), som under åren 1802-03 grundat frimurarlogen Gula Rosen, efter att han fått veta Boheman ”var illuminat och en farlig person.” Gustaf IV Adolf tycks inte ha uppskattat illuminaterna och hertiginnan noterar även i sin dagbok att den unge kungen, i samband med affären Boheman, blev orolig för att bli mördad. Gustaf Adolf hade dock mycket goda skäl till denna oro då han visste att han, genom att arrestera Boheman, kom på kant med just de personer som anstiftat till mordet på hans far: hertig Carl (1748-1818) och Hedvig Elisabeth Charlotta.
Vilka var då illuminaterna och vad var egentligen syftet med deras orden? För att bevara dessa frågor måste man gå tillbaka i tiden.
Adam Weishaupt och upplysningstidens olika sidor
Adam Weishaupt (1748-1830) var, enligt Jim Marrs bok Illuminatorden: Det hemliga sällskapet som tog över världen, av judisk börd, men han fick sin grundutbildning i en jesuitisk skola och konverterade till protestantismen i samband med att han erhöll sin ”doktorsexamen i juridik vid universitetet i Ingolstadt.” Det var även vid den här tiden, noterar Marrs, som Weishaupt ”blev en fritänkare och studerade de litterära verken av upplysningstidens mest framträdande tänkare”. En tänkare som kom att påverka Weishaupt var, enligt Marrs, ”Denis Diderot (1713-1784), som kunde skriva sådana rader som till exempel: ’Man kommer aldrig att vara fri förrän den siste kungen är strypt med den siste prästens inälvor’”.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.