Regeringen arbetar just nu med ett förslag till en ny skatt som man påstår skall bidra till att öka Sveriges förmåga att hantera finansiella kriser i framtiden. Syftet med skatten, som berör 21 större banker och andra kreditinstitut, uppges vara att ”stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig”. Förslaget, som just nu bearbetas efter den senaste remissrundan, planeras att träda i kraft den 1 januari 2022.
Det är således bråttom för regeringen att få fram ett färdigt lagförslag, om man menar allvar med att genomföra det. Troligen bakar regeringen in förslaget i budgeten för 2022. Det är en vanlig taktik när man vill genomföra kontroversiella skatteförslag, eftersom de då inte lyfts ur budgeten och behandlas som separata förslag, utan ”åker med” i den stora budgetprocessen. Oppositionen brukar vackert acceptera denna taktik, så risken att inte få igenom sådana förslag är liten, även om en riksdagsmajoritet är emot det.
I samband med att förslaget till riskskatt remitterades i september förra året kritiserades förslaget i grunden av en lång rad remissinstanser. Ett utkast till lagrådsremiss för förslaget har, efter smärre justeringar, också varit ute på remiss. Förslaget får fortfarande massiv kritik mot allvarliga brister i såväl motiv som utförande.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
