Från och med den 1 januari 2015 är Norge ett av få länder där även kvinnor har värnplikt. Andra länder är bland andra Israel och Eritrea, länder som har en lång historia av väpnad konflikt. Till tidningen Försvarsutbildaren säger Frank B Steder från norska Forsvarets forskningsinstitutt:
– Vi har gått från en föreställning om den maskuline bondesoldaten till ett annat ideal; en maskulin, hegemonisk idealsoldat.
Steder menar att kvinnlig värnplikt är en fördel genom att den ger ett större urval, men lyfter också fram ytterligare tre argument. Det första baserar han på demokratitanken att alla har samma rättigheter och skyldigheter, en princip som även ska omfatta våldsanvändningen. Han hävdar vidare att en större kvinnlig närvaro skulle verka produktivitetshöjande, då män och kvinnor har olika erfarenheter, värderingar och intressen. Slutligen anser Steder att en ökad kvinnoandel kommer att göra krigsmakten bättre rustad vid kontakter med civilbefolkning.
Steder ser även vissa hinder för kvinnor i försvaret, men dessa är främst kulturella och går att bygga bort. Han nämner den sociala aspekten, en miljö som enligt Steder präglas av maskulina normer och stereotyper. Han är även medveten om mäns och kvinnors olika fysiska egenskaper, men tror inte att det är något problem om man tar hänsyn till detta:
– De biologiska skillnaderna är försvaret bra införstått med. Under de senaste åren har vi haft en process för att definiera de faktiska fysiska kraven till försvarets olika befattningar.
På det norska försvarets hemsida uttrycker överbefälhavaren, amiral Haakon Bruun-Hanssen, sin glädje över att kvinnorna nu har inkluderats:
”Det här är en historisk och bra dag för den norska Försvarsmakten. Den nya lagen innebär lika rättigheter och skyldigheter för män och kvinnor. På detta sätt kommer Försvarsmakten att bättre reflektera det norska samhället.
Nu kommer vi att ha dubbelt så många människor att välja ur. Det kommer att underlätta för oss att leda motiverad personal och den rätta expertisen till våra olika uppgifter och roller. Kvinnor i det norska försvaret är ingenting nytt, så för oss är denna lag endast en naturlig utveckling. I flera år har vi arbetat för att öka andelen kvinnor, med goda resultat.”
Av varje årskull är det i dag ungefär 15 procent av de värnpliktiga som inkallas till grundutbildning, drygt 11 000 personer. Utbildningen är normalt tolv månader, sex månader för hemvärnet.
När Sverige som enda land i Norden 2010 avskaffade värnpliktsarmén så tog man inte bort totalförsvarsplikten, den är bara ”vilande i fredstid”. Vad många inte känner till är att man samtidigt gjorde den könsneutral, vilket innebär att om den återigen aktiveras så är även svenska kvinnor skyldiga att mönstra och göra värnplikten.
