Mycket är fortfarande oklart kring händelsen på varuhuset Ikea i Västerås, och än fler frågetecken var det under första timmarna efter dådet. Hade vi att göra med ett terrorattentat? Fanns det fler gärningsmän?
I det läget bestämde polisledningen i Västmanland att vänta med att förhöra viktiga vittnen. Istället prioriterades resurserna för att ha polismän på kommunens samtliga asylboenden. Detta trots att inga konkreta hotbilder fanns. Bara att de asylsökande kände obehag för att arga svenskar kanske skulle protestera utanför.
I samtal med Nya Tider försvarar polisen sin uppseendeväckande prioritering.
Asylsökarna valde svenska offer
Det var i måndags förmiddag den 10 augusti som en familj blev överfallen utan förvarning på varuhusets hushållsavdelning. En 55-årig kvinna och hennes 27-årige son knivdödades, enligt Polisens pressmeddelande.
Västerås är en stad med hög asylmottagning och bland annat på grund av varuhusets lekrum som är gratis har IKEA blivit populärt besöksmål för många invandrare. I synnerhet vardagsförmiddagar utgör de en större del av besökarna, berättar en anställd vid varuhuset som Nya Tider varit i kontakt med. Ändå var det i båda fallen etniska svenskar som valdes ut bland kunderna som offer för knivattacken.
Lågprioriterad utredning
Flera omständigheter, särskilt inledningsvis, tydde på att dådet kunde vara ett terrorattentat. Attacken riktade sig mot för gärningsmannen okända svenskar i ett av de mest välkända svenska företagen. Mitt på dagen framför mesta möjliga vittnen. Gärningsmannen har tagit sig till Sverige genom att påstå sig vara flykting, vilket är så som bland annat ISIS har planerat att attackera Europa. Att de misstänkta är två till antalet gör teorier om en ensam galning mindre sannolik. I en amatörfilm som tagits då en av eritreanerna grips kan man höra rop som påminner om ”Allahu Akbar”.
Det ansågs därför finnas starka skäl för polisen att snabbt prioritera resurser för att få en bild av vad som pågick. Om fler var inblandade och om något annat planerades. Trots det valde Västmanlands polisdistrikt att agera till synes utan större brådska, och med enbart befintlig personal i tjänst.
Vittnen som inte förhörs och tips som inte bearbetas
Flera personer som blivit vittne till dubbelmorden har skrivit om den chockartade synen på sociala medier såsom Facebook. Av deras berättelser att döma har det fallit på dem själva att söka upp polis för att berätta vad de vet. De allra flesta vittnen hade två dygn senare fortfarande inte blivit förhörda. Av de tips som inkommit till polisen har man ännu inte börjat bearbeta något.
Västmanlandspolisen valde att inte heller begära hjälp från SÄPO för att utreda om ytterligare hot förelåg.
När Nya Tider kontaktar Gustafsson vid Presslinjen på Västmanlands ledningscentral bekräftas bilden. Gustafsson berättar att flertalet vittnen som anses ha viktig information trots det fortfarande inte är förhörda, och att man ännu inte haft tid att ta sig an tipsen som kommit in.
– Det tar tid. Vi kommer beta av detta allteftersom, säger han till Nya Tider.
Vi frågar om det inte är viktigt att vittnet blir förhörda i så nära anslutning som möjligt till ett brott, särskilt när man inte vet vad som hänt och ifall det finns fler gärningsmän. Gustafsson förklarar eftersläpningen i utredningen med att det är ett stort material att gå genom och många människor att tala med.
– Det är ju ett stort varuhus, säger han.
På frågan om det handlar om resurser svarar han att så är självklart fallet.
Poliser tvingas bevaka ohotade asylboenden istället för att utreda mord
Orsaken till att utredningen av dubbelmordet inte kunnat skötas i önskvärd takt beror på allt för få polismän. Stora delar av styrkan är utkommenderad för att vakta kommunens asylboenden. Det är en prioritering som väckt starka reaktioner. Det har nämligen inte förekommit några som helst hot eller ens tecken på hot mot dessa, enligt kommenderingschef Per Ågren. Beslutet baseras enligt honom istället helt på föreställningen om att det teoretiskt skulle kunna bli en demonstration eller liknande utanför en förläggning. Något som skulle kännas jobbigt för de boende där.
För att de asylsökande ska slippa obehag under sin vistelse har polisledning därför valt att låta mordutredningen av de båda svenskarna dröja, för att istället ägna sig åt ”trygghetsskapande åtgärder” på asylhemmen.
SÄPO inkopplade för att utreda hotbild
Utöver att avsätta utredare och polismän för att skydda asylsökande från hot som inte skett, har Västmanlandspolisen också begärt hjälp av SÄPO. Dock inte för att utreda eventuella politiska/religiösa motiv eller extrema kopplingar hos de misstänkta. Så sent som i januari uppmärksammades att terrorgruppen Islamiska staten rekryterat på asylboenden i Västerås, med planer att skapa terrorceller. Trots detta valde Västeråspolisen redan i det inledande skedet när inget var känt om gärningsmannens motiv att inte blanda in säkerhetspolisen i utredningen. Däremot kontaktades SÄPO omgående av en annan orsak. Man ville ha hjälp att utreda om dubbelmordet på något sätt skulle kunna riskera hot mot asylboendet.
”Som att öka skyddet för svenskar när Lasermannen sköt invandrare”
Nya Tider frågar Gustafsson vid Presslinjen på Västmanlands ledningscentral om det är rimligt att avsätta resurser från en brådskande utredning om mord på två svenskar för att istället ägna sig åt trygghetsskapande åtgärder för asylsökare som vare sig råkat ut för brott eller har någon hotbild mot sig. Gustafsson ställer sig oförstående till frågan.
– Även det vanliga polisarbetet måste väl fortsätta. I det ingår att synas och förebygga brott överallt, säger han.
NyT: Mellan 2010 och 2012 rapporterades 58 incidenter i hela landet riktade mot asylboenden. Mer än hälften var dessutom inte ens rubricerade som brott. Det handlar alltså om ungefär tio fall av hot eller vandalism per år. Samtidigt anmäls 5 600 våldtäkter varje år. Om ni bara vill skapa trygghet vore det väl bättre att patrullera parker?
– Ja, alltså har du allmänna synpunkter på polisen få du ta det med någon presskontakt?
NyT: Jag undrar bara hur ni resonerat. Det är svenskar som blivit mördade, och ni ökar skyddet för asylsökare.
– Ja, men nu ringer det här och jag måste vidare.
NyT: En sista fråga bara. När Lasermannen sköt invandrare, då ökade polisen skyddet för just invandrare eftersom det var de som blev skjutna. Man började ju inte gå vakt runt svenskar eftersom någon invandrare hypotetiskt skulle kunna hämnas på dem. Varför agerar man omvänt här? Det är svenskar som mördats, men ni skyddar asylsökare?
– Det har jag inga kommentarer till.
Polismannen i vår intervju presenterade sig som Gustafsson men ville inte uppge förnamn. Enligt telefonist på 11414 jobbar en Gustafsson på Västmanlands ledningscentral. Denne heter Stefan i förnamn. Det kan dock inte med säkerhet sägas vara denna Gustafsson Nya Tider talat med. Vid andra tillfällen när Nya Tider kontaktat polisen, däribland på Västerort i Stockholm, har den som tagit emot vårt samtal presenterat sig med namn som senare visat sig inte finnas bland de anställda.
I nästa nummer av pappersupplagan granskar vi krishanteringen i svensk media som knivmordet har gett upphov till och analyserar hur en hel mediekår kan ändra uppfattning om läget i Sverige över en natt.