Dockan av Erdogan ledde till arga reaktioner från Turkiet - som väntat. Att svenska politiker skulle ha ”förståelse” för Erdogans kränkthet borde dock leda till eftertanke. Foto: Polisen, Twitter

Hur mycket svensk frihet får Natoansökan kosta?

Den svenska Natoansökan har, om inte havererat, så åtminstone kapsejsat med allvarlig slagsida. Vi kan nu se att alla löften om att det skulle bli en snabb och smidig resa in i Nato visade sig felaktiga. Lika felaktigt var det att vår frihet bäst kunde värnas genom att gå med i Nato. Nu förhandlas tvärtom allt fler friheter bort för att tillfredsställa Turkiet och Recep Erdogan. Vi måste dystert konstatera att de argument som kablades ut för att folket skulle acceptera politikernas helomvändning, samtliga visade sig falska.

Socialdemokraternas omsvängning i Nato­-frågan kom över en natt. Efter att i mars ha varnat för att en svensk Natoanslutning ”ytterligare skulle destabilisera den här delen av Europa”, valde statsminister Magdalena Andersson en månad senare, i april, att göra just det hon precis varnat för. Formellt sett lämnades ansökan in i maj, men det var i april som partiet bestämde sig, efter att försvarsminister Peter Hultqvist ändrat åsikt, enligt egen utsago på ett möte ”i ett avlyssningssäkert rum”. Vilka han träffade i det rummet och vad det var för information som fick honom att ändra åsikt lär vi aldrig få veta. Han har inte velat berätta.

Inför att ansökan lämnades in gjordes en snabbutredning av riksdagens åtta partier, inklusive inbjudna experter. I inledningen slås det fast:

”Sveriges säkerhetspolitik syftar till att garantera landets oberoende och självständighet, värna vår suveränitet, Sveriges intressen, våra grundläggande värderingar samt bevara handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning.”

Då detta fortfarande är de officiella målen, är det hög tid att ställa oss frågan om dessa mål bäst kan uppnås som alliansfritt land eller som medlem i Nato.

”Om vi får en medlemskapsansökan så kommer vi att agera väldigt snabbt”, försäkrade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg dagarna innan Sverige i mitten av maj förra året lämnade in sin ansökan. Genom systemmedia fick vi veta att enligt en högt uppsatt Natokälla räknade Stoltenberg med att det skulle ta två veckor för Sverige att bli fullvärdig medlem. Hans föregångare, dansken Anders Fogh Rasmussen, var rentav ännu mer optimistisk. ”Om Finland och Sverige skulle ansöka om medlemskap kan vi fatta beslut om det på en natt. Ni kunde bli medlemmar nästa dag”, sade han för ett år sedan.

Nu har sju månader förflutit sedan ansökan lämnades in. Visserligen har 28 av 30 Natoländer ratificerat Sverige som medlem, men det gör oss inte till medlemmar. Turkiet och Ungern har fortfarande inte sagt ja. Ungern har glidit under radarn i den politiska debatten. Flera gånger har de lovat att de ska godkänna Sveriges medlemskap, för att sedan skjuta upp det några månader. Det är inte svårt att gissa att Ungern vill ge igen mot Sverige efter flera års mobbning inom EU, med Sverige i främsta ledet av mobbare. Kom ihåg att Orbáns parti till och med kastades ut ur de svenska Moderaternas EU-grupp EPP, och att Sverige gått i bräschen för omfattande sanktioner mot Ungern, bland annat att frysa EU-pengar. Att bete sig så ohyfsat, som Sverige gjort under så många år, och samtidigt räkna med att allt är glömt och förlåtet den dag man behöver den mobbades hjälp, är förstås mer än naivt.

En ännu svårare nöt att knäcka är Turkiet. Recep Erdogan är en maktpolitiker av rang. Redan har han lyckats få Sverige att ändra i grundlagen för att tillgodose hans krav på att förbjuda ”terroristorganisationer”, i detta fall kurdiska organisationer som hävdar kurdernas rättigheter. De utgör 18 procent av Turkiets befolkning.

Nu har Erdogan blivit kränkt av en docka föreställande honom, som hängts upp utanför Stockholms stadshus. Bakom aktionen står den kurdiska organisationen Rojavakommittéerna.

Reaktionerna blev som man kan vänta sig av en totalitär stat. Sveriges ambassadör i Ankara kal­la­des till ett möte och en talesperson för Erdogan menade att aktionen är ett bevis för att svenska myndigheter inte vidtagit de nödvändiga åtgärderna mot terrorism.

Turkiet är ingen demokrati och har aldrig haft någon tradition av yttrandefrihet.

Det visar om något vad Turkiet är för ett land. En liknande aktion hade inte kunnat ske i Turkiet, utan att Erdogan sanktionerat den. På samma sätt bedömer den turkiske presidenten den svenska regeringen, som han håller ansvarig för allt som sker i Sverige.

Turkiet är ingen demokrati och har aldrig haft någon tradition av yttrandefrihet. För några år sedan införde Erdogan en lag som gör det förbjudet att förolämpa presidenten, vilket råkar vara han själv. Bara de senaste fem åren har 63 041 personer åtalats för brottet, varav 9 554 har dömts. Straffet är som lägst fängelse i ett år, som högst fängelse i sex år. Tröskeln för förolämpning är precis så låg som man kan förvänta sig. En harmlös karikatyr eller ett nedsättande ord räcker för att få skaka galler. För turkiska medborgare gäller lagen även om de befinner sig i utlandet. Om Muharrem Demirok, Centerpartiets tilltänkte partiledare, förolämpar Erdogan väntar alltså åtal och eventuellt fängelse den dag han reser på semester till Turkiet. Han är nämligen turkisk medborgare.

Kraven från Erdogan är förstås helt oförenliga med svenska grundläggande värderingar. Det är självklart att yttrandefriheten ger oss rätt att driva med politiker vi inte gillar. Om statsminister Ulf Kristersson skulle reagera på en satirteckning eller en parodi av honom, skulle vi bedöma honom som direkt olämplig för sitt uppdrag. En makthavare måste tåla kritik, satir och förolämpningar.

När Erdogan nu kräver att svenska lagar och grundlagar anpassas efter turkiska mått, nickar dock våra politiker lydigt med. I själva verket är vi utsatta för den kanske största förolämpningen mot Sverige i modern tid – av samma person som anser sig vara förolämpad av bagateller.

Kanske är en del av Erdogans kränkthet spelad för att möjliggöra ännu fler eftergifter från Sverige, men mer troligt handlar det om att Erdogan i själva verket känner sig djupt kränkt. I Mellan­östern tar hederstänket en stor plats och det anses höra till en diskussion att man ska bli arg för att understryka sina argument – diametralt motsatt till vad som gäller i västerlandet alltså, där den som blir arg anses ha förlorat diskussionen.

Efter dockaktionen meddelade Erdogan att mötet med Sveriges och Finlands talmän nu är inställt. Allt på grund av en docka. Det fick både Moderaterna och Socialdemokraterna att reagera – mot den som hängt upp dockan. ”Ett sabotage mot den svenska Natoansökan”, sade Kristersson. ”En avskyvärd uppvisning i omdömeslöshet”, sade Morgan Johansson. När riksdagens talman Andreas Norlén (M) pressades på om det är rimligt att ta illa vid sig av en docka, svarade han att han ”har förståelse” för Turkiets reaktion och ”själv kände starkt obehag”.

Är det så våra friheter och grundläggande rättigheter ska skyddas? Är den totalitära staten Turkiet en bra samarbetspartner för att skydda mänskliga rättigheter? Är det att försvara ”vår värdegrund” att krypa för en kränkt Erdogan?

Svensk säkerhetspolitik sägs handla om att ”bevara handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning”. Nu ut­övar Erdogan påtryckningar mot oss. Ge mig det jag kräver, eller så blir det inget Natomedlemskap.

Turkiet vill hela tiden ha mer, och på Folk och Försvars rikskonferens i början av januari erkände statsminister Ulf Kristersson att ”de vill saker som vi inte kan och inte vill ge dem”. Sade han det av misstag? Strax därpå bedyrade han nämligen att processen går framåt. Vem lurar han? Åtminstone inte svenska folket, och inte heller Erdogan.

Natoansökan har kapsejsat. Något Natomedlemskap lär det inte bli inom överskådlig tid. Turkiet lär inte ha några bekymmer med det: de har själva varit officiellt kandidatland till EU sedan början av 2000-talet. Nu har de fått Sverige i precis en sådan position de ville. Hur lång tid tar det innan vi agerar? Hur många fler svenska friheter ska vi inskränka och överge i hopp om att kanske en dag få gå in i allians med Erdogan?

I Finland förbereder man sig nu på att landet kanske aldrig någonsin släpps in i Nato. Andra tror att det kanske kan gå, men att det kan ta omkring tio år, som det tog för Montenegro. Dessutom har kvällstidningen Iltalehti nyligen publicerat satirteckningar av Erdogan till försvar för yttrandefriheten. Hittills har ingen svensk tidning vågat göra något liknande.

Det finns bara ett sätt att uppfylla det säkerhetspolitiska målet om bevarad handlingsfrihet inför politiska påtryckningar – och det är att återkal­la Nato­ansökan.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Erdogan godkänner Sveriges Natoansökan. Foto: Nato

Turkiska parlamentet godkände Natoansökan

🟠 UTRIKES Efter långa förhandlingar och förseningar har det turkiska parlamentet godkänt Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det återstår nu bara två steg innan Sverige formellt blir medlem – först måste Erdogan skriva under och därefter måste även Ungern godkänna Sveriges ansökan.

Läs även:

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Donald Trump vann inte bara samtliga de sju delstater där opinionsmätningarna varit jämna. Han fick dessutom fler röster än Demokraternas kandidat även på det nationella planet – vilket ingen republikan fått sedan 2004. Nu visar det sig att Republikanerna även får majoritet i både senaten och representanthuset. Därmed har Trump nu helt andra möjligheter att faktiskt driva igenom sin politik än han hade under sin förra mandatperiod, och världen håller andan. Det finns inga ursäkter denna gång!

Pengar som inte finns

Pengar som inte finns

🟠 KRÖNIKA Det är ingen hejd på alla miljarder som skall satsas på vindkraft, solkraft, biokraft, elbilsbatterier, ”fossilfritt” stål och järn, vätgas, att fånga in och lagra koldioxid och andra projekt.

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Trälarna – de ofria

🟠 Slaveri har existerat sedan urminnes tider. Segrarna i ett krig gjorde det besegrade folket till slavar. De kultursamhällen som växte fram kring Medelhavet och i Orienten under antiken hade slaveriet som en ekonomisk och social grund. Även här i Norden förekom slaveri men här kallades det träldom.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.