Medan den dramatiska utvecklingen i Syrien är i medias blickfång, med avgörande strider kring Aleppo och Turkiets intervention, fortsätter striden mot Islamiska staten på flera platser runt om i världen. I Libyen pågår en amerikansk bombkampanj som få känner till namnet på. Den drog igång den 1 augusti och går under det hemliga kodnamnet Operation Odyssey Lightning. Detta efter att USA:s president Barack Obama godkänt en 30-dagarsinsats.
Löfte om kort och begränsad insats
– Detta är en begränsad tidsperiod och ett mycket begränsat uppdrag, sade Pentagons talesman kapten Jeff Davis vid en presskonferens i början av augusti.
– Vi tror inte att detta blir något som drar ut på tiden, kände sig kapten Davis nödgad att tillägga. Han avslöjade dock inte kodnamnet för operationen.
Det kan här vara värt att känna till att USA:s inledande anfall på Libyen, som påbörjades den 19 mars 2011 och varade fram till den 31 mars 2011, hade det snarlika kodnamnet Operation Odyssey Dawn. Den var en del av en större insats där Nato samt bland annat Sverige fungerade som al-Qaidas och andra radikala islamistgruppers flygvapen. Kriget mot Libyen pågick ända fram till oktober samma år, när en svårt skottskadad Muammar Gaddafi infångades av de väststödda sunniislamisterna, torterades och sodomerades till döds.
Den nu aktuella presidentkandidaten Hillary Clinton beskrev i en tv-intervju USA:s insats 2011 och den grymma avrättningen av Gaddafi med orden ”Vi kom, vi såg, han dog” innan hon skrattade högt och slog ihop händerna. Många har funnit beteendet lika osmakligt som obehagligt.
Hemligt kodnamn
Trots att Operation Odyssey Lightning startade för över en månad sedan har namnet inte alls nämnts av västmedia, även om de amerikanska flygbombningarna rapporterats. Inte heller på Facebook eller hemsidor tillhörande de fartyg och förband som ingår finns någon information. Det hör till ovanligheterna och är en tydlig indikation på en vilja att hålla uppdraget som helhet hemligt.
Det kan finnas flera skäl till detta. Ett av dessa lär vara amerikanska militärens notoriska oförmåga att uppnå stipulerade mål inom angivna tidsramar. Knyts de utlovade 30 dagarna till en namngiven operation, som då också måste ha tydliga mål, är det svårare att förlänga den i det tysta. Media och krigströtta amerikaner skulle kräva att få veta vad målet och tidsramarna för insatsen är, speciellt om de sistnämnda inte hålls.
Obama-administrationen har inte bara haft mycket svårt att uppvisa resultat mot Islamiska staten (IS), utan även att ange vilka mål och vilken strategi för att uppnå dessa man har. Genom att bara avslöja att flyginsatser pågår, men hålla själva operationen hemlig, slipper man förklara sig.
Nya Tiders militära källor meddelar att flygbombningarna fortfarande pågår i september, då resultaten av dem hitintills varit otillräckliga för att kasta ut IS från Sirte. Det rimmar illa med löftet om en max 30 dagars militärinsats.
Enhetsregering med mer utrikes än inrikes stöd
USA drog igång operationen mot Islamiska statens positioner i norra Libyen efter en formell begäran från den FN-stödda libyska enhetsregeringen Government of National Accord (GNA). Syftet är att bekämpa IS militära infrastruktur samt understödja de GNA-trogna miliser som strider mot IS och de västerländska kommandosoldater som tillsammans med lokala miliser opererar i landet. Vi har flera gånger skrivit om dessa specialstyrkor, bland annat i NyT v.11/2016 och v.20/2016.
Nya Tiders källor gör gällande att ett av huvudskälen till Washingtons beslut att inleda operationen var att GNA:s milisstyrkor kört fast i Sirte, som är IS starkaste fäste i Libyen och kalifatets huvudstad i ”provinsen Tripolitanien”, en av tre historiska provinser som IS har delat in landet i. Huvudorsaken till att offensiven avstannade ska ha varit IS pansarenheters oväntat goda försvarsförmåga och därför ansågs flyginsatser mot dessa nödvändiga för att bryta dödläget.
I början av operationen genomfördes flyganfallen främst av MQ-9 Reaper drönare och Bell AH-1W SuperCobra attackhelikoptrar, men senare har det varit attackflygplan av typen AV-8B och AV-8B+ Harrier som stått för merparten av insatserna.
Huvudstyrkan som slåss mot IS fanatiska krigare på marken i Sirte består av miliser från Misrata och de tar sina order från en ledningscentral som går under namnet ”Al-Bunyan Al-Marsoos” (sv. Solid struktur). USA har där enligt våra källor sambandsofficerare som står i direktförbindelse med amerikanska specialstyrkor i området.
GNA åtnjuter mycket litet förtroende hos de desillusionerade libyerna och närmast inget stöd alls i östra Libyen, där flera mäktiga klaner vägrar ställa sig bakom den så kallade enhetsregeringen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.