Måndagen den 15 april rasade guldet med 10,9 procent, det största dagsraset på 30 år. Och då var priset redan rekordlågt på fredagen innan, runt 1500 dollar per troy uns (31,1 gram). SvD näringsliv kommenterade den 13 april att guldpriset 2011 legat på 1 900 dollar, och att storbanken Société Générale trodde att det kommer att sjunka till 1 375 dollar vid slutet av året. När börsen öppnade efter helgen rasade priset till 1 335 – på en dag.
IMF avtvingar Cypern landets guld
Raset tros ha utlösts av att EU-kommissionen tillsammans med den Europeiska Centralbanken, ECB, krävde att det skuldtyngda Cypern skulle sälja ut tre fjärdedelar av sitt statsguld innan några lån kunde komma på tal, något Cypern kände sig nödgat att gå med på. Cypern har visserligen bara 14 ton guld i sina valv, men om IMF kan tvinga Cypern, så kan också Grekland, Portugal, Spanien, Irland och Italien stå på tur. Tillsammans har de den för marknaden osväljbara mängden 3 561 ton guld.
Detta räcker ändå inte som förklaring på det stora guldraset, menar ekonomer. Investmentinstitutet Bank of America säger att kraschen på några dagar överträffat vad Cyperns, Portugals och Greklands kombinerade guldreserver hade kunnat orsaka om de samtidigt släpptes ut på marknaden. ”Eftersom vi tror att ytterligare försäljning av guld i Europas periferi är synnerligen osannolik, finner vi det svårt att fullt förklara prisraset”, sade banken, enligt Economic Times.
Värdet på pengar ökar
När värdet på guldet minskar, betyder det egentligen att värdet på pengar ökar, eftersom guldets värde genom historien varit ganska stabilt, förklarar ekonomer. Att valutor som dollarn får ett högre värde gentemot guldet innebär att tilltron till valutan ökar.
Tongångarna på World Ecomomic Forum i januari har visserligen varit positiva, men siffrorna för marknaden visar ändå på påtagliga problem. Veckan innan kraschen meddelade Federal Reserve att dollarn stod stark, vilket indikerade att guldets värde kunde minska, men dollarns stärkta position berodde närmast på att konkurrerande valutor som euron och yenen var ännu värre däran.
Den amerikanska ekonomin är i själva verket i stor knipa. Bara under mars månad blev ytterligare en halv miljon amerikaner arbetslösa. Tillverkningen och konsumtionen sjönk. Nu stundar offentliga neddragningar på motsvarande 2,5 procent av BNP, de största statliga besparningarna sedan 1946.
Internationella valutafonden, IMF, har återigen fått skriva ned sina framtidsutsikter för den globala ekonomin, vilket ekonomer tolkar som att uppgången förra sommaren berodde på en tilltro till marknaden som inte var underbyggd. Att Tysklands bilförsäljning sjönk med 17 procent i mars borde punktera illusionen av att Tyskland fortfarande kan dra upp Europa ur krisen, skriver The Telegraph.
Sedelpressarna går varma
Det märkligaste av allt är att guldet går ned, trots att mängden pengar i världen ökar i ett accelererande tempo. Historiskt sett har valutors värde minskat, när man som nu skapat pengar ur tomma intet, utan någon täckning i verkliga eller ens framtida tillgångar.
USA beslöt 13 september förra året att pumpa ut 40 miljarder dollar i månaden inom ramen för det så kallade stimulanspaketet QE3. Redan den 12 december höjde man detta till 85 miljarder dollar i månaden. Detta bland annat för att bekosta sin skenande statsskuld, som nu utgör över 12 trillioner dollar. Storbritannien har infört liknande åtgärder.
Även andra i-länder har låtit trycka oproportionerliga mängder pengar för att ”stimulera” sina ekonomier. Detta har i praktiken blivit en tävling, känd som ”valutakrig”, om vilket land som kan devalvera sin valuta mest för att få till exportfördelar för sin egen industri.
Japans nye centralbankschef Haruhiko Kuroda meddelade den 4 april sjösättandet av ett kolossalt finansiellt stimulanspaket, liknande det som USA genomför. Det innebär en fullständig brytning med tidigare försiktig finansiell politik och skulle översvämma världen med yen motsvarande drygt tusen miljarder dollar på ett par års sikt.
Att guldet i ett sådant läge går ned är helt enkelt inte logiskt.
Någon dumpar priset
Allt fler drar slutsatsen att guldraset är konstgjort framkallat. Vem det är som säljer guld och därmed dumpar priserna är ännu inte klarlagt, men mycket tyder på att guldfonder har stort inflytande. Guldfonder säljer värdepapper på guld som de påstår sig ha i sina valv.
– De börshandlade fonderna har förändrat guldmarknaden fullständigt. Med påstådda nästan 2 500 ton guld i fonderna totalt, är det bara två centralbanker, i USA och i Tyskland, som har mer guld. Denna mängd guld som de börshandlade fonderna skulle sitta på motsvarar fyra års konsumtion av guldsmycken i Indien – världens största guldköpare, skriver forskningschefen Patrick Legland på den franska banken Société Générale.
Sedan januari i år har de börshandlade fonderna sålt 140 ton guld, och försäljningen under februari var den högsta som registrerats under de tio år fonderna funnits. Guldpriset har sedan kraschen sakta strävat uppåt dagtid, för att göra skarpa dykningar nattetid – tecken på att en aktör erbjuder stora mängder guld billigt.
Det har visat sig att guldfonderna kan sälja mycket mer guld än vad de egentligen äger, eftersom det enda som köparna får är ett papperskvitto och få kunder i verkligheten hämtar hem det guld de köpt. Enligt Jeffrey Christian, som tidigare arbetade på Goldman Sachs och som sedermera grundat det tongivande investmentbolaget CPM Group, säljer guldhandlarna över hundra gånger mer guld än de i verkligheten har täckning för. Så här sade han under en utfrågning inför amerikanska Commodity Futures Trading Commission, CFTC, i mars 2010:
– Ädelmetaller är finansiella tillgångar, precis som valutor, T-Bills och T-Bonds. De handlas med en multipel på hundra gånger av det underliggande fysiska värdet.
När priset nu är lågt kan de köpa ännu mer guld, vilket ger dem ännu större möjligheter att manipulera priset.
Kina och Ryssland köper
De stora köparna av guld har genom åren varit Kina och Ryssland. Även Iran har tagit betalt i guld för sin olja. Gemensamt för dem är att de inte har förtroende för dollarn, som de räknar med kommer att gå under som världsvaluta inom några år. USA har med alla medel försökt motverka denna utveckling, vilket invasionerna av Irak och Libyen till viss del är ett resultat av. Båda länderna vägrade att handla olja i dollar.
Kina köpte bara förra året 535 ton guld, den största vågen av statliga inköp sedan 1964, skriver The Telegraph. Den 12 januari skrev Business Insider att man de kommande månaderna kan förvänta sig att Kina meddelar att man avser att fördubbla sin guldreserv till över 2 000 ton. Och det var innan prisraset.
Kina är dessutom världens största guldproducent med en produktion på 400 ton år 2012. Men ingen vet vart guldet tar vägen, Kinas centralbank är mycket förtegen.
Inte nog med det. Den kinesiska staten uppmanar också sedan 2009 sina medborgare att köpa guld och silver – minst 5 procent av deras besparingar bör vara i ädelmetaller. Det är inte heller ovanligt att företag betalar ut löner i silver till sina anställda.
Sälj – eller köp?
Priset har de senaste dagarna rört sig mellan 1 350 och 1 425 dollar, men varit så lågt som 1 321. Flera finansinstitut spår att guldets epok som betalmedel är över, och i USA uppmanas småsparare via media att rädda sina besparingar genom att så snabbt som möjligt sälja eventuellt guld som de har lagt undan, innan det sjunker ännu mer.
Och när dollarn kraschar?
Allt tyder i dag på att dollarn och euron inte överlever på sikt, frågan är snarare ”när” och inte ”om” de kraschar. USA har en statsskuld som rimligtvis aldrig kan betalas av, och det ständiga tryckandet av nya pengar för att betala amorteringarna kan liknas vid ett pyramidspel.
Vid en ekonomisk valutakollaps blir papperspengar värdelösa, vilket skett flera gånger i historien. Det mest kända exemplet är från depressionens Tyskland, där man var tvungen att ha en skottkärra med pengar för att gå och handla bröd. Det blir i praktiken byteshandel som gäller. Och guld.
Guld är historiskt sett det enda betalmedel som behållit sitt värde. Det är också synnerligen troligt att det är det enda som kommer att ha ett värde när dollarn och euron kraschat.
Göm ditt guld!
Under den stora depressionen på 1930-talet hade guld definitivt ett värde. Det var så stort att den amerikanska staten öppnade medborgarnas bankfack och beslagtog deras guld. Detta i dag mindre kända faktum gick under namnet Executive Order 6102, som undertecknades av president Franklin D. Roosevelt den 5 april 1933, och som kriminaliserade ägande av guld som betalmedel.
Det är troligt att myndigheterna agerar på ett likartat sätt vid en ekonomisk kollaps även i dag. Den som vill lägga undan guld för att gardera sig mot en osäker framtid bör noga tänka på hur han förvarar det.
En stöld av gigantiska proportioner
Alternativa bedömare, som inte är knutna till stora finansiella institut, tolkar guldraset som början till slutet för dollarn och dagens ekonomiska system. Under de senaste årens kris har IMF och liknande institut tvingat skuldtyngda länder att sälja ut stora delar av sin infrastruktur till privata aktörer. Grekland, som redan privatiserat allt man kunnat, planerar nästa år att även sälja ut landets hela järnvägsnät.
Därmed har tillgångar, som varit i folkets ägo och som byggts upp med skattepengar under generationer, flyttats över till privata, ofta stora och internationella företagsjättar. I utbyte har man fått låna elektroniska pengar. Nu tar man nästa steg och berövar länderna även deras guldreserver, samtidigt som man råder även småsparare att sälja sitt guld till vrakpris.
Att dollarn och euron står inför stora, troligen oöverstigliga problem går inte längre att dölja. En krasch, vare sig den är spontan den dag folk går till banken och kräver ut sina pengar eller sitt guld, eller om den är orkestrerad av finansjättarna som låter valutasystemet haverera vid ett tillfälle som passar dem bäst, kommer att göra alla pengar värdelösa. Guld, däremot kommer som alltid att behålla sitt värde.
Nu när guldet är billigare än på flera år, har hugade investerare möjlighet att lägga undan resurser för de svåra tider som alla vet kommer. Ett smart drag är då att låta alla tro att guldet är värdelöst, medan man själv i smyg lägger beslag på så mycket som möjligt.
Frågan är om dagens låga guldpris lyckas övertyga Kina, Ryssland och andra aktörer att guldet verkligen kommer att bli värdelöst och att det är lika bra att göra sig av med det.
Alla går inte på bluffen
Guldbutiker har att göra som aldrig förr, inte för att folk vill sälja sitt guld, utan för att de köper.
– Vår hemsida blev på fredagen och måndagen överbelastad för första gången någonsin. Alla telefonlinjer var upptagna, säger Jake Haugen, vice försäljningschef på Provident Metals, till Money Morning.
Det är nu fyra till fem veckors väntetid på guld i många butiker, det fysiska guldet räcker helt enkelt inte till.
– Den stora fysiska efterfrågan återspeglas inte i spot-priserna, säger Rich Checkan på Asset Strategies International, till Money Morning.
Alla låter sig bevisligen inte luras av de konstgjort låga priserna.