Gula västarna ger inte upp, oavsett tårgas från polisen eller lockelser från politikerna. Det finns olika listor med krav, men det är bara en bråkdel av vad protesterna egentligen handlar om. Foto: Nya Tider

Gula västarna – Fortfarande kan inte politikerna greppa vad de vill

Gula västarnas protester i Frankrike är ett tecken i tiden. Folket har fått nog, men politikerna har fortfarande inte förstått av vad. De erbjuder lite godis och tror att det ska få folket att nöja sig, men folket vill ha tillbaka sitt hus, sitt land och sin värdighet.

Gula västarna jämförs ibland med 68-revolten. Det finns likheter i att det är en rörelse som engagerar en stor del av samhället och riktar sig mot ett cementerat system, men skillnaderna är också stora. Den största är, som jag ser det, att det för 40 år sedan handlade om en kamp mellan generationer och deras respektive system.

Det gamla systemet var auktoritärt och byggde på tradition där de äldre visste bäst och gjorde saker som man alltid gjort. De snabba tekniska landvinningarna gjorde att detta inte längre stämde och öppnade upp en ny värld som de unga förstod bättre och ville kunna nyttja fullt ut, fast de saknade mycket av den äldre generationens visdom. Resultatet blev därefter – blandat.

I dag är skiljelinjerna helt annorlunda. Alla generationer är med i protesterna. Men liksom då förstår inte dagens etablissemang vad det är demonstranterna egentligen vill. Det är många olika grupper och intressen, de uttalade kraven spretar. Vissa grupper försöker kapa protesterna för egna syften, men det har inte gått. Frankrike är känt för sina protester och strejker, men det här är annorlunda.

Min uppfattning är att folket helt enkelt har fått nog av att bli trampade på. Precis som i Sverige har de en media som inte står på folkets sida, utan som tagit på sig ett skenheligt uppdrag att forma samhället och ”utbilda” publiken genom att vinkla verkligheten och plantera underförstådda förmaningar och pekpinnar enligt principen ”de förstår inte sitt eget bästa”. Politikerna tror att det räcker att slänga ett köttben åt folket då och då, medan de rika bara blir rikare och tryggheten och välfärden urholkas för resten.

Emmanuel Macron gör detta övertydligt. Han är en finanselitens förtrogne, under hans styre har folket fått bära ännu större pålagor medan den lilla klick som redan har allt de behöver har fått ännu mer. Den extra bensinskatten fick bägaren att rinna över. I detta nummer redogör Nya Tiders Frankrikekorrespondent Filip Johansson för hur Macron dök upp i politiken från ingenstans, efter en mycket framgångsrik karriär i den ökända Rothschildbanken.

Vi har sett samma tendenser i Sverige, trots att Sverige varit ett land som var bäst i världen på att bygga upp ett folkhem som var till för alla – hög som låg. Välfärden monteras målmedvetet ned så att alla ska tvingas köpa till exempel sjukförsäkring, något som var otänkbart för bara 20 år sedan men som en stor del av företagen i dag bekostar för de egna anställda. Det blir allt större skillnad mellan de som har pengar och de som inte har det. Och ju större skillnaderna blir, desto mindre andel av befolkningen är det som tillhör de privilegierade.

Detta kan inte politikerna förstå. De tillhör inte det vanliga folket, på dem går det ingen nöd. Och för säkerhets skull höjer de riksdagslönerna lite extra då och då. Detta samtidigt som Stefan Löfven talar om att lösningen på massinvandringen av outbildade människor från tredje världen är att uppfinna enkla ”jobb” som att häfta papper eller stå vid kopiatorn och kopiera.

Jag har sett vad detta leder till under mina besök i Sydafrika. De rika måste till slut låsa in sig bakom murar, grindar och taggtråd, för de fattiga har så eländiga liv att de är beredda att riskera allt. Ändå vill de rika inte göra sig av med systemet, för de har ju billiga städare, trädgårdsmästare, barnpassare och så vidare. För tydlighetens skull vill jag tillägga att det bland de rika i Sydafrika i dag finns fler svarta än vita.

Det handlar dock inte uteslutande om pengar och välstånd. I Frankrike fanns en gång paroller om jämlikhet och broderskap, något som klingar allt mer ihåligt. Den lilla styrande klicken – och då menar jag inte främst inom politiken utan inom finans och storföretag – är inte bara oförmögen eller ointresserad av att förstå hur det är att inte ha råd att gå till tandläkaren eller att försöka ha hand om barnen samtidigt som man försöker jobba extra hemifrån. De styrs av helt andra värderingar.

Som exempel vill jag ta en undersökning från Nederländerna. Av de tillfrågade politikerna beskrev sig 87 procent som ”innovativ, frihetsälskande, internationellt orienterad”. Samtidigt beskrev 89 procent av samma politiker landets väljare med orden ”traditionella, nationella och konservativa”. Politikerna tror sig vara de upplysta som ska leda ett bakåtsträvande, okunnigt folk.

Människor över hela Europa är less på en ”demokrati” där politikerna inte rep­resenterar folkets värderingar. Det är vad protesterna handlar om och det är därför de inte tar slut så lätt.

Ingen personifierar detta så väl som Macron. Han har aldrig brytt sig om hur vanligt folk har det, men nu när klockan klämtar och hans politiska överlevnad hänger på att han sätter sig in i det, så är han oförmögen att förstå varför folk är arga. Systemet har ju funkat så bra för honom, så vad klagar folk på?

Frågan gäller i förlängningen om det är folkmajoriteten som ska styra jorden eller en liten klick med en helt egen agenda.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Läs även:

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.