Men jag tror inte det är hudfärgen som avgör, utan den socio-ekonomiska ställning de befinner sig i – med slaveriet som avlägsen, historisk bakgrund. Detta är mycket påtagligt i det enorma klassamhälle USA är. Cirka en fjärdedel med afrikansk bakgrund lever i fattigdom. Indianer och latinos är andra grupper som har mycket sämre villkor än majoritet av anglosaxare. Även bland de sistnämnda finns fattigdom och ett liv på samhällets skuggsidor. Det är en rad av samhällets sållningsmekanismer som bakgrund, familj, pengar, utbildning, umgänge, kontakter med mera, som ger dessa resultat.
Istället för att till exempel kräva fri utbildning för svarta, vissa positioner i samhällsorganisationen typ svarta lärare, redaktörer, domare etcetera borde man arbeta för att bryta ner klassamhället och skapa likvärdiga villkor för alla medborgare. I dagens värld finns människor som sysslar med symbolpolitik, troligen eftersom de inte har förmågan att göra verkliga, reella insatser för människorna och samhällena där de lever. Det är dessa outsiders, som ägnar sig åt att kräva meningslösa nermonteringar av statyer med berömda personligheter, som gjort intryck i samhället på sin tid.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
