Vem kunde ana att Sverige 2018 skulle stå inför massiva problem med värderingar och normer som inte överensstämmer med vårt sätt att leva? Kunde utvecklingen av hedersrelaterat våld och förtryck ha motverkats? Kunde en stor del av de gruppvåldtäkter som begåtts ha förhindrats? Kunde etableringen av ”särskilt utsatta områden”, även kallade ”no go-zoner”, ha förhindrats?
Det är relevanta frågor som varje medborgare och politiker i Sverige borde ställa sig. Jag slutar aldrig att förvånas över politikers bristande förmåga att göra en saklig konsekvensanalys avseende sin egen politik.
Vi är ett av de länder i världen som har högst skattetryck, vilket vi godtagit då vi månar om varandras välfärd. Har politikerna förvaltat det förtroendeuppdrag som vi gett dem? Ska vi acceptera att dessa politiker med makt över vår vardag och framtid svarar på kritik med att de ”varit naiva” eller att folket är ”orimligt missnöjda”? Ska vi inte kunna ställa högre krav på dessa politiker som bedrivit en politik med ledord som att Sverige ska vara en ”humanitär stormakt” samt ”öppna era hjärtan”?
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
