Anna, som egentligen heter något annat, är utbildad lärare från ett av Sveriges mer framstående universitet. Hon undervisar för de fyra första årskurserna, från 6-9 års ålder, alltså obligatorisk förskoleklass och lågstadium.
Hon säger att varken hon själv eller hennes kollegor hade räknat med en förbättring i den internationella undersökningen PISA.
– Jag trodde att vårt resultat skulle sjunka. Och den bilden delades av nästan alla mina kollegor. Vi har inte märkt någon förbättring överhuvudtaget.
Även om provdeltagarna i PISA är niondeklassare så poängterar Anna att kunskaperna, eller bristen på dem, kommer redan i de första åren i grundskolan och därefter påverkar hela deras skolgång.
– Vi har en hel del elever som inte alls kan läsa eller skriva när de slutar trean. För invandrade elever handlar det om att de inte kan skriva på svenska. Men det finns också många svenskar som inte kan skriva för att digitaliseringen tagit över. Det kom en undersökning nyligen som visade att dagens läkare har sämre motorisk förmåga för att de bara skrivit på dator, de har till exempel inte lärt sig klippa och sy.
I dagens skola med läsplattor får eleverna inte in det finmotoriska. Och jag talar inte ens om skrivstil – det är det bara de allra mest begåvade som behärskar nuförtiden – utan om vanlig enkel handstil.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
