”Vi missbrukar, vi är tjuvar och bedragare. Vi slåss, bär kniv, vi arbetar inte. Och vi romska kvinnor stoppar förstås in varor i våra enorma klänningar. Nej, så är det självklart inte. Men det är vanligt förekommande fördomar om romer som alla känner till.” Så skrev den romska aktivisten Rosita Grönfors i Expressen den 17 oktober 2008.
Ganska exakt ett år senare gick fyra romer in på en bensinstation någonstans i Göteborgstrakten. En av dem var Rositas dotter Nadja, då 27 år gammal. I sällskapet fanns också hennes halvsyster Sorella, 30, systerns pojkvän Leif Lindeman, 26, och en hittills oidentifierad man.
Medan Nadja och den oidentifierade romen uppehöll butiksägaren, lade Sorella och Leif beslag på 56 cigarettlimpor ur ett olåst säkerhetsskåp. När de skulle ta sig därifrån märkte dock butiksägaren att ”kvinnans kjol blivit väldigt yvig”, och sprang efter sällskapet som rusade ut till en bil. Några cigarettlimpor ramlade ur kjolen, men de fyra romerna lyckades ta sig därifrån. Först fyra år senare dömdes tre av dem i Göteborgs tingsrätt.
De absolut vanligaste brotten var stöld och snatteri – återigen ”typiska” brott som det enligt företrädarna bara är fördomar att romer begår. Sex av åtta företrädare har familjemedlemmar som dömts för stöld och/eller snatteri.
Rosita Grönfors har ytterligare två barn. Samtliga är brottsdömda under de senaste fem åren. Hennes dotter Sari är dömd för stöld, försök till stöld, ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen. Sonen Tino är dömd för bland annat rattfylleri, ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen. Före det har han även dömts för rån.
Onekligen klingar Rosita Grönfors ord om att romer ”självklart inte” missbrukar, stjäl eller bär kniv en aning ihåliga med fakta på bordet. Men inga svenska medier har hittills granskat hur väl de påstådda fördomarna stämmer in på romernas egna företrädare och deras närmaste familjer.
Nya Tider kan i denna unika granskning avslöja att ”fördomarna” är helt och hållet verklighetsbaserade, åtminstone om man ska döma romerna efter dem som för deras talan.
Ledande etnisk aktivist
Rosita Grönfors är inte vem som helst. Inte bara är hon ordförande i ”Riksförbundet Internationella romska och resande Kvinnocenter”. Hon satt också med i referensgruppen för regeringens vitbok om övergrepp mot romer i Sverige, som utkom 2014, och var en av rådgivarna för Kommittén mot antiziganism, som regeringen tillsatte 2015. Kommittén överlämnade sitt slutbetänkande i juni 2016 med den talande titeln Kraftsamling mot antiziganism.
När romer utsätts för påstådda fördomar är det ofta just Rosita Grönfors som medierna ringer upp för att få en kommentar. Hon fick uttala sig om ”romregistret” 2013 och läxade upp Stefan Löfven för att han sagt ordet ”zigenare” i radion 2014. Några år tidigare, 2010, fick hon utgjuta sig i Aftonbladet om hur hon diskriminerats av ett hotell som sagt till henne att kaffeautomaten bara var för hotellets gäster. Hotellet hade haft problem med romer som snodde kaffe tidigare, sade de, och personalen hade inte förstått att hon faktiskt var gäst vid en konferens – en förklaring som avfärdades av både Rosita och Aftonbladet.
Grönfors är inte själv dömd för brott, men i augusti 2015 dömdes hon i en tredskodom att återbetala närmare 300 000 kronor till Försäkringskassan för felaktigt utbetald sjukförsäkring då hon arbetat heltid och samtidigt fått sjukpenning. Det framgår inte i domen huruvida hon fortfarande kan åtalas för bidragsbrott, eller om man av någon anledning underlåter att göra detta.
Hövding dömd för häleri
Två av de åtta romska företrädare vi granskat är själva dömda för grova brott. En av dem är Stefan Palison, ordförande i Romernas Riksförbund, före detta Nordiska Zigenarrådet.
Stefan Palison är ovanlig på så sätt att han faktiskt – åtminstone vid ett tillfälle – har pekat på problem inom den romska folkgruppen utan att i samma andetag skylla dem på fördomar och diskriminering. Det var år 2005, då Palison och nio andra hövdingar samlades i Malmö för att, om man får tro Expressen och Palison själv, ”starta krig mot knarkhandeln i sina egna led”. Detta var kort efter att en romsk ungdom avlidit av en överdos, varefter det utbrutit skottlossning och slagsmål vid en ceremoni i Lund.
– Vi måste rädda våra ungdomar från att dö ut, sade Stefan Palison till Expressen. Han hävdade också att man ville samarbeta med myndigheterna och anmäla alla misstankar om narkotikabrott – något som i så fall hade varit ett trendbrott då romer annars sällan vill samarbeta med polisen.
För ovanlighets skull fick också en polis berätta en obekväm sanning utan att vare sig censureras eller anklagas för att ”spä på fördomar”:
– Romerna är en av de största grupperna som langar och säljer amfetamin och heroin. Det skapar också starka motsättningar mellan olika klaner och släkter, sade kriminalinspektör Sven Pettersson, som arbetade heltid med att stävja brottsligheten bland romerna.
Hur det än var med Stefan Palisons goda vilja gentemot det svenska samhället år 2005, blev det tunnare med uppföljningen. I november 2012 dömdes Stefan Palison för häleri och narkotikabrott vid Hässleholms tingsrätt. Av hans åtta barn har tre utvandrat, ett avlidit, och av de återstående fyra har tre dömts för brott under de senaste fem åren. De tre är alla döttrar och har dömts för snatteri och butiksstölder. Även en sonson som bor på samma adress är dömd för stöld och försök till stöld. Hustrun Vilma är dömd för stöld och snatteri. Av de sex myndiga personer med namnet Palison som är bosatta i Sverige, är fem dömda för brott under den senaste femårsperioden.
Vad gäller att inte ständigt skylla på svenskar för romers problem, visade sig även det vara övergående.
– Vi romer är inte terrorister. Vi placerar inte ut bomber. Polisen ska inte behöva registrera oss som de gör. Det ska inte vara som under Nazityskland. Det är svårt att tänka att vi lever i ett demokratiskt land när vi blir förföljda och registrerade. Jag blir rädd, skrämd och kränkt, sade Stefan Palison till Expressen 2013 i samband med det så kallade ”romregistret”.
Frågan om det kanske är naturligt att hela familjer hamnar i ett spaningsregister när hela familjer är kriminella, ställdes inte av Expressen eller några andra systemmedier.
Stölder mot handikappade åldringar
Den andre av de företrädare som själva dömts för grov brottslighet är Leon Ciurion, ordförande för Romernas Nationella Presidium i Sverige, en förening som fått pengar från Kulturrådet och fortfarande står med som en av de rikstäckande romska föreningarna på Immigrantinstitutets hemsida.
Ciurion har inte varit så framträdande i massmedia i sitt arbete för romerna, men bland annat varit med och utbildat kvinnojourer i den romska kulturen.
År 2015 gav Leon Ciurion vatten på kvarnen åt den antiziganska fördomen att romer begår den stora majoriteten av åldringsbrotten i Sverige. Han dömdes då till 2,5 års fängelse för en stöldturné där han och två kvinnliga kumpaner uteslutande gav sig på äldre, handikappade kvinnor. Trion hade redan tidigare dömts för stölder i Tyskland 2012. Leon Ciurion och en av kvinnorna hade även åkt fast i Wales året dessförinnan.
Ciurion har två döttrar som inte är dömda under de senaste fem åren, samt en son som är dömd för flera grova trafikbrott samt förfalskande av urkund (falskt körkort). Barnens mamma har två gånger dömts för snatteri.
Soraya Post, EU-parlamentarikern
Soraya Post är en av de aktivister som oftast och högljuddast talar om romers utsatthet. Den dramatiska rubriken i en artikel i tidskriften Folkhögskolan år 2014 sammanfattar hennes syn på det svenska samhället: ”Jag föddes fördömd och som en andra klassens människa”.
– Fördomarna och föraktet mot romer är ingrott i den svenska folksjälen. Alla vet vad en rom är; att romer ljuger, stjäl och är smutsiga, sade Soraya Post vid ett seminarium 2008, enligt Amnesty Press.
I motsats till svenskars ingrodda fördomar och förakt mot romer, hyser romerna enligt Soraya bara en viss misstänksamhet mot svenskar, som dessutom är ”tyvärr alltför välgrundad både historiskt och i dagens samhälle”.
Trots svenskarnas rasism visade det sig lyckosamt för Soraya att satsa helhjärtat på skattefinansierad romsk aktivism. År 2003 var hon med och bildade International Roma Women Network, som hon är ordförande för. Hon är även vice ordförande i European Roma Traveller Forum, en fristående organisation som samarbetar med Europarådet. Soraya fick anställning på Västra Götalandsregionens rättighetskommitté och tog år 2007 initiativ till Agnesbergs folkhögskola, en skola specifikt inriktad mot den romska gruppen. (Som parentes sagt, har skolans korta historia kantats av anklagelser om fusk med studiemedel, och rektorns son har dömts för rån.)
Sedan dess har Soraya suttit med i styrelsen för Sveriges Radio och Delegationen för romska frågor inom regeringskansliet, innan hon blev Feministiskt initiativs förstanamn i valet till Europaparlamentet och invald i EU-parlamentet 2014. Året därpå taxerade hon en inkomst på 915 500 kronor. Inte dåligt för en kvinna som hoppade av gymnasiet, kan man tycka.
Soraya Post har under hela sin karriär förmedlat samma budskap: alla negativa uppfattningar om romer beror på fördomar och rasism. En artikel i Expressen år 2007 berättar om hur hon inför en skolklass skojar om att romer stjäl saker under sina kjolar. ”Klassen skrattar högt”, berättar Expressen. Åtta år senare förklarar hon i Skånska Dagbladet: ”De utbredda fördomarna märks i många sammanhang, till exempel i affärer, restauranger och kaféer, där väktare kontrollerar romer och ibland avvisar dem.”
Soraya Post är inte själv dömd för brott under de senaste åren. Det är däremot hennes sambo Lars Silver – fortfarande skriven på hennes adress trots att förhållandet tycks ha tagit slut. Han dömdes år 2015 för misshandel av en annan kvinna som han hade ett förhållande med. Soraya Posts son Valentio Eriksson dömdes för misshandel av samma kvinna. Och hennes dotter Thereza är dömd för stöld och snatteri.
Thereza följer i sin mammas fotspår, är ”romaktivist sedan ungdomen”, arbetar på Agnesbergs folkhögskola och sitter med i diverse arbetsgrupper avsedda att motverka diskriminering och fördomar. ”Många fördomar lever kvar, diskrimineringen gentemot oss är fortfarande otroligt stark”, förklarar stölddömda Thereza i boken Vi är romer som kom ut 2014.
De mindre belastade
Av samtliga romska företrädare vi granskat är Malmöbon Sonny Jenfjord, 77, ordförande för Föreningen Resandefolkets Riksorganisation, den ende som saknar familjemedlemmar som dömts för brott under de senaste åren.
Ordförande för Riksförbundet Romer i Europa är Stefano Kuzhicov, 55. Precis som andra romska aktivister vill han bekämpa fördomar och diskriminering.
– Som rom blir man dömd på förhand, sade Stefano Kuzhicov till SVT i en intervju år 2012.
Kuzhicovs familj är den näst minst brottsbelastade av dem vi granskat. ”Bara” en av sönerna i en sexhövdad syskonskara är dömd för snatteri.
Organisationen Unga Romer har varit mycket på tapeten i media under de senaste åren. Ordföranden heter Emir Selimi och kom till Sverige från Serbien som åttaåring i början av 1990-talet.
På senare år har Emir Selimi gjort framgångsrik karriär på sin etniska aktivism. År 2014 fick han Raoul Wallenbergpriset för sitt arbete med att ”ge romska barn och ungdomar en tydligare röst”. Han håller gripande föreläsningar om romers utsatthet. Han har engagerat sig i kampen för att rensa svenskan från ord som zigenarwurst och Zigenarbacken. Han är helt övertygad om att allt negativt folk tror om romer enbart är fördomar och okunskap. ”Testa säg att du är rom någon gång och se hur människor kan ändra attityd mot dig och bli fördomsfulla, näst intill onda”, skrev han i oktober 2015.
Selimi är inte dömd för några brott under de senaste fem åren, och han har inga myndiga barn. Däremot är det ena av hans två syskon i Sverige, en 36-årig syster, dömd för stöld då hon, tydligen ovetandes om att det bara är fördomar att romer stjäl, tillförskansade sig två dyra jackor i en butik 2014.
Slutligen granskar vi Romska Ungdomsförbundets ordförande Erland Kaldaras, 38. Även han har varit ute i medierna en del och beklagat sig över alla fördomar om romer och hur de diskrimineras av samhället.
– Bristen på kunskap om romernas historia är stor och många förknippar ofta romer med tiggare och snattare och så är det verkligen inte. Det finns för mycket fördomar om romer och det måste vi förändra, sade Kaldaras i en artikel i Bohusläningen 2015.
Erland Kaldaras är ostraffad under de senaste fem åren och har inga myndiga barn. Hans sambo Floryda Lakatosz – även hon romsk aktivist – dömdes däremot för misshandel år 2012, och den ena av hans två bröder dömdes för grovt rattfylleri och olovlig körning år 2015.
Sammanfattning
Nya Tider har granskat åtta företrädare för romers intressen i Sverige. Så gott som samtliga har i olika sammanhang uttryckt att föreställningen att romer stjäl och begår andra brott bara är fördomar.
Av dessa åtta företrädare är två själva dömda för grova brott av ett slag som i folkmun räknas som ”typiska zigenarbrott” – häleri och narkotikabrott respektive ett flertal åldringsrån. Ytterligare en har blivit återbetalningsskyldig för vad som måste kallas bidragsbrott, även om hon inte formellt är brottsdömd (ännu). Även det ett ”arketypiskt” brott för nämnda folkgrupp.
Med familjemedlemmar inkluderade har vi kontrollerat 42 personer – vilket råkar vara exakt så många ”Karlssons” eller ”Bengtssons” som man i genomsnitt måste granska för att hitta en (1) förekomst på arkivet Lexbase. Istället fick vi träff på 22 av de granskade romerna, varav 19 är dömda för brott.
De absolut vanligaste brotten var stöld och snatteri – återigen ”typiska” brott som det enligt företrädarna bara är fördomar att romer begår, åtminstone i någon anmärkningsvärd grad. Sex av åtta företrädare har familjemedlemmar som dömts för stöld och/eller snatteri.
Nya Tider har sökt samtliga de romska företrädare som granskats, i de flesta fall utan resultat.
Företrädarnas efternamn: en jämförelse
Samtliga typiska ”Svensson-namn” har en förekomst i arkivet Lexbase på mellan 2,4 och 2,7 procent av totalantalet, och detsamma gäller ett mer ovanligt ”äktsvenskt” namn som Hellsten (2,5 procent), vilket tyder på att siffran är typisk för etniska svenskar. (Totalantalet har vi tagit från Upplysning.se för att spara tid. Det är inte exakt men duger för jämförelser då samma villkor gäller för alla.)
Släkter med typiskt romska efternamn kan konstateras ha en enormt mycket högre brottslighet. Personer med efternamn som Taikon, Grönfors, Ciurion och Kaldaras, som bärs av framstående romska talespersoner, har en förekomst på mellan 37 och 50 procent – 15-20 gånger större än ”Svenssons”. Namnen Post och Selimi är betydligt mindre förekommande med 4 respektive 8,3 procent, men vi är osäkra på om dessa namn är typiskt romska eller även bärs av väsentliga antal icke-romer.
Efternamnet Palison bärs av sex personer i Sverige – och lika många förekommer på Lexbase, en förekomst på 100 procent. Efter att ha granskat närmare kunde vi dock konstatera att en (1) av de sex Palisons i Sverige faktiskt är ostraffad – en av träffarna gällde istället en Palison bosatt i Norge.
| Svenska namn | Totalt antal | i Lexbase | Procent |
|---|---|---|---|
| Karlsson | 192 937 | 4 541 | 2,4% |
| Bengtsson | 29 793 | 728 | 2,4% |
| Hellsten | 1 262 | 31 | 2,5% |
| Svensson | 87 798 | 2 243 | 2,6% |
| Johansson | 217 348 | 5 911 | 2,7% |
| Andersson | 217 662 | 5 803 | 2,7% |
| Eriksson | 128 457 | 3 480 | 2,7% |
| Romska namn | Totalt antal | i Lexbase | Procent |
|---|---|---|---|
| Post | 346 | 14 | 4,0% |
| Selimi | 156 | 13 | 8,3% |
| Jenfjord | 9 | 3 | 33,0% |
| Taikon | 97 | 36 | 37,1% |
| Grönfors | 178 | 76 | 42,7% |
| Kuzhicov | 27 | 12 | 44,0% |
| Kaldaras | 22 | 10 | 45,5% |
| Ciurion | 6 | 3 | 50,0% |
| Palison | 6 | 6 | 100,0% |
Tillägg: I pappersutgåvan av Nya Tider (v.1-2, 2017) lovade vi att publicera målnumren för de domar som berörs i artikeln i nätutgåvan av artikeln. Dessa följer här nedan, efter en viss försening till följd av hög arbetsbelastning. Domarna kan beställas från respektive domstol (oftast kostnadsfritt) via telefonsamtal eller mejl för den som vill bekräfta uppgifterna. Personernas släktskap med romska företrädare framgår i vissa fall i domarna, annars kan de bekräftas via telefonsamtal eller mejl till Skatteverket. För andra frågor, kontakta artikelförfattaren.
Vi har även rättat en siffra som råkat bli fel i papperstidningen, så att antalet Bengtssons i Sverige anges korrekt till 29 793 (då artikeln skrevs) istället för 9 793. Vi beklagar missen.
B 3075-14 Norrköpings tingsrätt
B 9971-14 Södertörns tingsrätt
B 392-15 Göta hovrätt
B 2161-16 Södertörns tingsrätt
B 7783-13 Södertörns tingsrätt
B 16697-13 Södertörns tingsrätt
B 5687-14 Örebro tingsrätt
B 16642-15 Södertörns tingsrätt
B 1510-16 Södertörns tingsrätt
T 1414-15 Attunda tingsrätt
B 5943-10 Göteborgs tingsrätt
B 822-16 Solna tingsrätt
B 10951-10 Stockholms tingsrätt
B 8776-10 Stockholms tingsrätt
B 11217-12 Södertörns tingsrätt
B 440-13 Attunda tingsrätt
B 4858-14 Solna tingsrätt
B 8083-13 Attunda tingsrätt
B 7876-12 Malmö tingsrätt
B 11292-14 Malmö tingsrätt
B 1050-15 Hovrätten över Skåne och Blekinge
Strafföreläggande 2011-12-21, Åklagarkammaren i Helsingborg
B 664-12 Hässleholms tingsrätt
B 2131-14 Kristianstads tingsrätt
B 2511-13 Hovrätten över Skåne och Blekinge
Strafföreläggande 2013-04-09, Åklagarkammaren i Norrköping
B 360-15 Ystads tingsrätt
B 2563-11 Borås tingsrätt
B 369-15 Malmö tingsrätt
B 12436-12 Malmö tingsrätt
Strafföreläggande 2016-01-11, Södra Skånes åklagarkammare
B 2792-16 Lunds tingsrätt
B 5923-14 Göteborgs tingsrätt
B 5341-14 Hovrätten för västra Sverige
B 3404-14 Malmö tingsrätt
B 12236-13 Göteborgs tingsrätt
B 1191-15 Hovrätten för västra Sverige
B 12228-14 Göteborgs tingsrätt
B 651-14 Norrköpings tingsrätt
