Europeiska unionen bestämmer över 80 procent av alla lagar som stiftas i Sverige, där riksdagen helt enkelt är skyldig att bara klubba igenom det som EU bestämt. EU driver en egen säkerhets- och utrikespolitik och strävar mot en egen skattepolitik. Debattör Elsa Widding menar att det inte var vad svenska folket sade ja till 1994. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

EU:s omvandling från handelsunion till politisk union

OPINION: ELSA WIDDING
Vi måste inse, hur smärtsamt det än är, att vi inte lever i en demokrati utan i något som närmast kan karakteriseras som demokratur.

Medlemskapet i EU har under de snart trettio år som gått sedan inträ­det inneburit en enorm maktöverfö­ring till EU, sanktionerat av våra po­litiker. Den union som svenska folket röstade ja till år 1994 är idag någon­ting helt annat än vad det var tänkt från början.

Folkomröstningen om Sveriges medlemskap 1994

Sverige gick med i EU den 1 januari 1995 tillsammans med Finland och Österrike. Samtidigt upphörde Sve­riges medlemskap i Efta. Frihandels­avtalet 1972 mellan Sverige och EG samt EES-avtalet 1992 rörande eu­ropeiskt ekonomiskt samarbetet var viktiga milstolpar på vägen mot ett medlemskap.

Den socialdemokratiska reger­ingen, med statsminister Ingvar Carlsson i spetsen, drev frågan om medlemskap i EU mycket hårt och målmedvetet med starkt stöd av Mo­deraterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Svenskt Nä­ringsliv.

Folkomröstningen hölls den 13 november 1994. Röstsiffrorna blev 52,3 procent ja, 46,8 procent nej och 0,9 procent röstade blankt. Valdel­tagandet var 83 procent. Partierna hade enats om att följa valresultatet. Ja-sidans anhängare fanns i storstä­derna och flertalet nej-sägare inom landet i övrigt. Ja-sidans resurser var många gånger större än nej-sidans.

Exempelvis satsade näringslivet un­der 1990–1994 lågt räknat en miljard på ett EU-medlemskap. Frustratio­nen från nej-sidan över den mycket ojämna resursfördelningen var stor. Den stora ojämlikheten vad avser ekonomiska kampanjmedel upp­levdes som ett hot mot demokratins grundprinciper och de motsättning­ar som redan tidigare funnits mellan storstad och landsbygd förstärktes ytterligare. En farlig utveckling tog vid där misstron mot demokratin bara ökade.

Valen till EU-parlamentet

Parlamentet har 705 ledamöter varav 21 (2,8 procent) från Sverige. Valdel­tagandet i Sverige har varit extremt lågt med tanke på landets långvariga tradition med högt valdeltagande. Första valet 1995: 41,6 procent, 1999: 38,8 procent, 2004: 37,8 procent, 2009: 45,5 procent, 2014: 51,1 pro­cent, 2019: 55,3 procent och i senaste valet till EU-parlamentet år 2024 var valdeltagandet 55,4 procent.

De ledamöter som företräder Sve­rige har följaktligen mycket svag demokratisk förankring. Det låga valdeltagandet i Sverige tyder på att väljarna inser att ett litet land som Sverige har ytterst små möjligheter att påverka unionen. Makten lig­ger hos stora länder som Tyskland, Frankrike med flera. Svenska folkets intresse för och kunskap om hur uni­onen arbetar kan nog betecknas som mycket begränsad.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Vid krig kan Sverige bli det första land som angrips med kärnvapen

Vid krig kan Sverige bli det första land som angrips med kärnvapen

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Under kalla kriget fanns en bred uppslutning hos de politiska partierna kring Sveriges alliansfrihet och ett stöd för neutralitetspolitiken. Som en konsekvens av EU-medlemskapet skrotades denna politik. Likväl gav partierna, i vart fall utåt, ett intryck av att fortfarande vara överens om alliansfrihet och de flesta sade också tydligt nej till ett medlemskap i Nato. Nu har de dragit in oss i ett ytterst farligt maktspel, där vårt eget land riskerar att bli ett amerikanskt uppmarschområde och en nukleär måltavla. Det menar den oberoende riksdagsledamoten Elsa Widding.

Att bevara svensk suveränitet

Att bevara svensk suveränitet

🟠 Skälet till att ett lands suveränitet är så viktig är att befolkningen själva ska kunna forma sitt eget öde, till exempel genom att bestämma sina egna regler, sitt styresskick och den politik som ska styra landet. Sverige har haft en sammanhängande självständighet som rike sedan 1523 och med vissa avbrott sedan åtminstone i början av 1300-talet. Ingen makt har efter 1523 kunnat eliminera självständigheten, och vårt lands prestationer på de flesta viktiga fält har sedan slutet av adertonhundratalet varit i nivå med de ledande ländernas i världen. Debattör Dan Ahlmark menar att vår frihet och vårt oberoende nu hotas av att Sveriges politiker överlämnar allt mer makt till överstatliga unioner och organisationer.

Läs även:

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Donald Trump vann inte bara samtliga de sju delstater där opinionsmätningarna varit jämna. Han fick dessutom fler röster än Demokraternas kandidat även på det nationella planet – vilket ingen republikan fått sedan 2004. Nu visar det sig att Republikanerna även får majoritet i både senaten och representanthuset. Därmed har Trump nu helt andra möjligheter att faktiskt driva igenom sin politik än han hade under sin förra mandatperiod, och världen håller andan. Det finns inga ursäkter denna gång!

Pengar som inte finns

Pengar som inte finns

🟠 KRÖNIKA Det är ingen hejd på alla miljarder som skall satsas på vindkraft, solkraft, biokraft, elbilsbatterier, ”fossilfritt” stål och järn, vätgas, att fånga in och lagra koldioxid och andra projekt.

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.