Det fanns en tid när jag fick skriva i DN, i SvD, i Expressen, i Axess. Och alla stora tidningar har antingen recenserat böcker jag skrivit, alternativt kommenterat något som jag gjort. Jag har ofta deltagit i radioprogram, inte lika ofta i teve, eftersom jag inte ser tillräckligt glad ut. Jag har också haft olika myndighetsuppdrag. Under 1980-talet var jag en av Invandrarverkets mest anlitade författare och föreläsare – i invandrarfrågor, om svenskhet, om romer. Jag har föreläst i alla upptänkliga sammanhang, exempelvis på de bibliotek vars kulturkoftor i dag ivrar för censur, för sosseadeln, för stadshusmoderater, för högsta domstolens justitieråd, för alla präster i Stockholms stift, för barnmorskor och … ja, det vete fan allt.
Det är exempelvis inte längre möjligt att måla upp Malmö som ett lyckat exempel på en mångkulturell stad. Inte heller är det trovärdigt att hävda att asylinvandringen, där en majoritet är lågutbildade muslimer, kommer att bli lönsam för Sverige.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
