För några år sedan gick det upp en svensk film på biograferna. Filmen var riktigt bra. Den bestod av en följd av episoder som spelades upp i delar, den ena efter den andra. Först en scen i en av episoderna, så en annan och så vidare. Och så tillbaka till den första igen. Vad handlade filmen om? Ja, regissören, Ruben Östlund, kallade sin film ”De ofrivilliga”. Jag har funderat en del på den titeln. Jag tycker inte att den är riktigt träffande. De agerande skulle föreställa människor som råkade ut för saker, obehagliga saker; i en annan tid skulle man ha kallat det ”prövningar”, tror jag.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
