De senaste åren har den vita duken bjudit på en tragisk uppsjö av rockbiografier. 2018 fick vi Bohemian Rhapsody, en filmatisering om historien bakom det notoriska rockbandet Queen, som valde att lägga större fokus på den framlidne frontfiguren Freddie Mercurys sexuella läggning än musiken (och gissa vad Freddie haft att säga om detta), vilket föga förvånande förlänade rullen fyra Oscar och två Golden Globe.
Samma år släppte svensken Jonas Åkerlund indiefilmen Lords of Chaos, en film om nittiotalets norska black metal-scen som mer liknade en billig variant av den typiskt amerikanska feelgood-genren där merparten av fokuset lades på att demonisera hedningen och Burzum-grundaren Varg Vikernes istället för att försöka fånga upp det norska black metal-soundet och dess nyskapande mörka atmosfär.
Med andra ord har rockens historia genom skeva perspektiv och vriden optik på senare tid tjänat den politiserade filmbranschen väldigt väl. Därför var förväntningarna inte särskilt stora när jag satte mig till rätta i soffan och startade The dirt (Netflix, 2019), regisserad av Jeff Tremaine. För den som inte vet vem Tremaine är så kan man nämna lite av hans resumé vilket bland annat innefattar produktionsarbetet bakom franchisen Jackass, Dudesons in America och Wildboys.
Man kan säga att han var den gråe eminensen bakom en hel yngre generations älsklingsprogram som i princip handlade om precis ingenting. Det var helt enkelt dåraktigheter, sprit och destruktivitet. Det var rå humor och kreativa upptåg. Men framförallt var det en stor portion adrenalin. Allt detta har Tremaine kokat ned i en kittel och använt som bläck när han satte igång att skriva filmmanuset om ett av historiens absolut mest galna och destruktiva rockband – Mötley Crüe.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.