En dödlig mytologi

Efter att antalet ”ensamkommande flyktingbarn” exploderat till över 35 000 förra året har problemen vuxit så mycket att de inte kan döljas längre. Människor med insyn i asylindustrin är fortfarande rädda att hängas ut som ”rasister” ifall de kritiserar systemet, men allt fler väljer att göra det anonymt. En av dem är Barbro, som arbetar som god man åt ensamkommande.

Den 7 juli sköts 14 poliser ned i Dallas, Texas, under en ”protestmarsch mot polisvåld”. Fem av polismännen avled av sina skador. Mördaren, den svarte ex-soldaten Micah Xavier Johnson, uppgav själv att han var så upprörd över att polisen skjuter ihjäl svarta människor att han nu ville döda vita, främst poliser.

Svenska medier för okritiskt vidare den bild som vänsterliberala amerikanska medier skapat av situationen i landet: att skjutningen i Dallas visserligen var hemsk, men att den är resultatet av oprovocerade dödsskjutningar av svarta. Aftonbladets Wolfgang Hansson förklarade exempelvis förra året att polisvåldet är ”toppen på ett isberg av rasism”. Det sammanfattar ganska väl den bild som svenska medier förmedlar till sina läsare.
Är det verkligen så? Det korta svaret är nej.

Om man verkligen ska gå till botten med problemet, orsakas händelserna i USA ytterst av de slitningar mellan olika etniska grupper som finns i alla mångkulturella samhällen − alltid och överallt. Men Hansson och hans gelikar vill alltså göra gällande att det finns en omfattande rasism i USA som orsakar att vita poliser skjuter ihjäl mer eller mindre oskyldiga svarta människor. Och det är helt enkelt inte sant.

Svenska medier sviker som vanligt sitt uppdrag. De hade lätt kunnat ta fram en hel rad med fakta som talar starkt emot att ”vit rasism” skulle vara huvudorsaken till problemen. Men på grund av deras ideologiska slagsida − eller i vissa fall ren inkompetens − gör de inte det. Tvärtom manipulerar de sanningen för att förstärka den politiskt korrekta bilden.

”Minst 123 svarta människor har skjutits till döds av polisen i USA hittills i år, nära hälften av de 258 som dödades förra året, enligt statistik från Washington Post”, skriver exempelvis TT den 10 juli. Man utelämnar dock de intressanta delarna av statistiken. Enligt Washington Posts noggranna databas över polisskjutningar − som finns tillgänglig online − utgör svarta människor 25 procent av de över 500 personer som skjutits ihjäl av poliser i USA hittills i år. Förra året var siffran 26 procent av nästan tusen ihjälskjutna.

Nästan dubbelt så många vita har skjutits ihjäl av polisen under 2015-2016. Varför räknar svenska medier bara de svarta dödsoffren?

Eftersom svarta utgör 13 procent av befolkningen i USA, löper de alltså dubbelt så stor risk att bli ihjälskjutna av polis jämfört med befolkningen som helhet. Bevis för vit rasism? Nej. Polisen hanterar nämligen misstänkta brottslingar, och bland brottslingarna utgör svarta väsentligt mer än 26 procent. Närmare bestämt är nästan 40 procent av brottslingarna (Bureau of Justice Statistics 2009) och 52,5 procent av dem som döms för mord eller dråp svarta (Department of Justice 1980-2008). Svarta misstänkta är alltså underrepresenterade när det gäller att skjutas ihjäl av polis, och att den svarta befolkningen som helhet är överrepresenterad beror på att svarta i högre utsträckning än andra är kriminella.

Andra siffror pekar i samma riktning. Exempelvis visade kriminologiprofessorn Greg Ridgeway i en studie tidigare i år att svarta poliser var mer än tre gånger så benägna som andra poliser att avfyra sina vapen i pressade situationer. Dessa fakta är dock oförenliga med den politiskt korrekta mytologin, och utelämnas alltså.

Förekommer det rasism mot svarta från vita polisers sida? Säkerligen. Är det ett stort problem? Det verkar inte så. All tillgänglig statistik visar hur som helst att dödsskjutningarna inte utgör toppen på något ”isberg av rasism” utan har andra orsaker.

USA tycks onekligen ha ett problem med polisbrutalitet och dödsskjutningar som ibland drabbar helt oskyldiga människor. Den film som flickvännen till Philando Castile, ett av de svarta offren, strömmade på nätet i realtid via Periscope, är ju hemsk att se. Castile, som aldrig gjort sig skyldig till något allvarligare än trafikförseelser och hade sitt barn i baksätet, dödades helt i onödan av en mexikansk-amerikansk polisman som av allt att döma överreagerade av ren nervositet.

Myten – som främst skapas och förstärks av vänsterliberal massmedia – om att rasistiska vita poliser skjuter ihjäl oskyldiga svarta till höger och vänster var däremot med all sannolikhet den direkta orsaken till massakern på poliser i Dallas. Micah Xavier Johnson förmodas ha varit mentalt instabil och hade fått lämna armén efter en anmälan om sexuella trakasserier, men var ostraffad. Om han inte upprepade gånger fått höra att oskyldiga svarta sköts ihjäl på löpande band av rasistiska vita poliser, finns det inga skäl att anta att han begått någon massaker.

Det är inte första gången politisk korrekthet dödar. Förmodligen inte sista heller. Nya Tider avser att följa upp händelserna, och svenska massmediers hantering av dem, i ett kommande nummer.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.