I länder som Tyskland och Frankrike är ett diktarjubileum ofta en stor händelse. Hur förhåller sig detta i Sverige? Tyvärr är vi sämre på att vårda våra klassiker. Endast August Strindberg är tillräckligt stor för att på självklart sätt påräkna uppmärksamhet.
Också 200-årsminnet för en i hög grad levande poet som romantikern Erik Johan Stagnelius (1793–1823) har passerat i stort sett obemärkt. Den som sökt med ljus och lykta kan förvisso finna sådant som en ny personlig introduktion till skalden av religionshistorikern Simon Sorgenfrei eller en konsert med Stagneliustema på Kalmar teater, men det får ses som bloss i ett i övrigt kompakt mörker.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.