Nyligen har en våg av köttbojkott dragit genom landet. Butiksägare i bland annat Skåne, Göteborg och Värmland har tagit initiativet till att sluta köpa in utländskt fläskkött.
– Jag och frugan har följt debatten om den usla djurhållningen i Danmark och funderat på att göra något. När vi fick se att andra börjat bojkotta, bland annat nere i Göteborg, så kändes det helt rätt. Man ska inte ha varor i butiken som man själv absolut inte kan tänka sig köpa, säger Jan-Inge Dahlman till Värmlands Folkblad.
Han konstaterar att kilopriset inte skiljer sig nämnvärt förutom på fläskfilé.
– Det är nästan bara vi svenskar som äter det, och det är ju bara två filéer per gris. Så där skiljer det 40 kronor kilot, ungefär. Men det får vi leva med, och av reaktionerna vi fått verkar det som kunderna kan det också. Vi har 400 kommentarer på Facebook och nästan alla är positiva.
Samtidigt som många inser att utländskt kött har sämre kvalitet och är producerat i strid med svenska djurskyddsbestämmelser försöker andra att lätta på de svenska reglerna för att grisbönder bättre ska kunna hävda sig konkurrensmässigt på den europeiska marknaden. Ett ”djuromsorgsprogram” har tagits fram av branschorganisationen Sveriges Grisföretagare, där man nu ska genomföra en pilotstudie med djurförsök på tolv gårdar i Sverige. På dessa gårdar ska man fixera suggorna för att utvärdera om fler smågrisar överlever. Försöket startade hösten 2013 och kommer att utvärderas hösten 2014.
Sträng selektiv avel har resulterat i att suggorna föder fler kultingar per kull och nu vill grisföretagarna att fler av dem överlever de första dygnen. Kritiker menar dock att de flesta kultingar som dör gör det på grund av svält, därför att suggans stresshormoner minskar mjölkproduktionen. Fixering leder till ännu mer stress. Att suggor råkar skada sina kultingar anses också bero på en hög ljudnivå som gör att suggan inte hör kultingarna.
Utomlands fixeras de flesta suggor för att förhindra att suggan råkar skada de små grisarna. Sverige är unikt i EU sedan man 2003 beslutade att inte tillåta att suggor fixeras, då det går emot grisarnas grundläggande behov. Också EU har tagit ett steg i denna riktning, 2013 förbjöd man fixering av dräktiga suggor, men vid digivning är det tillåtet.
Djurskyddsprogrammet innebär även fler slaktsvin per kvadratmeter samt att avvänjning av smågrisarna ska ske vid tre i stället för fyra veckor, vilket ska ge färre utslagna suggor. Enligt Sveriges Grisföretagare kostar en svensk smågris 100-150 kronor mer än konkurrenternas, och man menar att med det nya programmet skulle skillnaden kunna halveras.
Bo Algers, professor i husdjurshygien vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, menar att det är en myt att fler smågrisar överlever om suggorna står fixerade, det som branschen kallar ”foderliggbås” och ”skyddsgrind”.
– Det här är en myt som är monumental i grisproduktionen i hela världen. De historiska anledningarna till att man fixerat suggor är att det då går att ha suggorna i mindre boxar samt att det skyddar skötarna om suggorna är aggressiva, säger han till lantbrukstidningen ATL.
Sverige importerar runt 40 000 ton fläskkött varje, främst från Danmark som är världens största svinproducent.