Etablissemanget har länge duckat för verkligheten
Att offentligt koppla samman etniska och kulturella faktorer när det gäller den alltmer tilltagande brottsligheten i Sverige har fram tills nu varit ett stigmatiserande tabu. Bland vanligt folk, på sociala medier och i alternativmedias kartläggning har dock kopplingen mellan diverse etnokulturella tillhörigheter och det ökande antalet sexualbrott varit uppenbar i många år. I och med den explosionsartade massinvandringen under 2014—2016 började allt fler människor i Sverige att se den verkliga vidden av problemet. Trots att verkligheten alltså har talat sitt tydliga språk i många år, har vänsterliberala medier, vänsterliberala politiker och rättsväsendet duckat för att vissa etnokulturella grupper är gravt överrepresenterade vad gäller en viss typ av brottslighet. Så sent som i mars i år beslutade Brå att man inte skulle presentera några sådana siffror – istället ville man fokusera på brottsoffren.
Ökad efterfrågan på etnokulturell kartläggning styr
Men nu gör Brå en total kovändning i frågan och menar att det mycket väl kan behövas en sådan här kartläggning, redan till nästa år. Kovändningen kan möjligen ses mot bakgrund av de senaste dagarnas mediala uppmärksamhet på frågan: dels efter att statsministern under söndagens partiledardebatt i SVT började tala LAS, när Jimmie Åkesson frågade varför regeringen inte ville utvisa fler utländska våldtäktsmän, och dels efter att Aftonbladet presenterat siffor som pekade på att 88 procent av gruppvåldtäktsmännen har utomeuropeisk härkomst. Siffror som bekräftade något som Expressen rapporterade om i en liknande undersökning i mars i år.
Nya Tider nådde under tisdagen forsknings- och utredningsrådet Stina Holmberg vid Brå och fick en kort intervju:
NyT: Fram tills nu har det ansetts stigmatiserande och utpekande att kartlägga brottslighet delvis utifrån etnisk härkomst, men nu vänder även BRÅ i den här frågan. Varför?
– Vi märker att det finns en ökad efterfrågan på att kartlägga eventuella samband mellan brottslighet och etnicitet. Verkligheten har om man så vill hunnit ikapp, om inte annat blivit mer komplicerad, och då är det viktigt att åtminstone få kalla fakta.
Stina Holmbergs resonemang är, utan överdrift, fram tills nu något unikt för det officiella Sverige. Varje försök att hävda sambandet mellan etnisk tillhörighet och vissa typer av brott har konsekvent sopats under mattan och man har enbart velat hänvisa till rent socioekonomiska faktorer.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.