Torsdagen den 2 februari landade Rysslands president Vladimir Putin tillsammans med en delegation i Ungerns huvudstad Budapest för att diskutera samarbete inom infrastruktur, bankväsende och kärnkraft. Detta ogillas starkt av krigshökarna i Washington, vars taktik går ut på att ”isolera” Ryssland. Deras husorgan Stratfor skriver den 3 februari att Putin valt ut Ungern för att genomföra sin strategi att slå split i Europa, då Ungern är en av de främsta förespråkarna för att lyfta EU:s sanktioner mot Ryssland.
Ja, vilka ska Ryssland annars samarbeta med, om inte de som är de mest positiva till samarbete? Faktum är att Putin och Ungerns premiärminister Viktor Orbán har mer gemensamt än så. I detta nummer tar vi upp ännu ett exempel på hur Ungern står på sig för att bevara sin nation inför det mångkulturella hotet. Putin å sin sida har flera gånger sagt att han inte förstår hur EU kan driva den migrationspolitik de gör, och i november tog han bladet från munnen angående ett våldtäktsfall i Tyskland. En tioårig pojke hade blivit våldtagen av en irakisk asylsökare, men den tyska domstolen ansåg att på grund av språkförbistringen var det inte bevisat att irakiern förstod att pojken inte ville bli våldtagen, och dömde därför ut ett mycket milt straff. Putin kommenterade det hela:
– Hur tänker de? Är det någon sorts skuldkänslor inför migranterna? Om ett samhälle inte kan försvara sina barn i dag har det ingen morgondag. Det har ingen framtid. Att förlita mig på deras [EU-ländernas] erfarenhet från migrationspolitiken är inte det bästa att göra, om jag ska vara ärlig, sade han i en tv-intervju.
Ryssland är omringat av Nato-styrkor som gjort det tydligt att det är just Ryssland som är fienden, vilket gjort att Putins tal om ”våra partner i väst” låter allt mer ihåligt. Att Moskva då söker samarbeten där det går, för att verka för stärkta band och avspänning är positivt.
I skrivande stund håller Nato en övning i Polen. Vapenskramlet har ökat i intensitet de senaste månaderna och Natos övningar i området har i princip avlöst varandra i snabbt tempo. Just denna övning markerar ankomsten av amerikansk trupp som ska stationeras permanent i Östeuropa, en Europastrategi som USA återupplivar från kalla kriget.
Enligt generallöjtnant Ben Hodges, som är chef för USA:s Europaarmé, ska Polen bli centrum för amerikanska militära operationer i Europa. ”Moskva kommer att förstå budskapet”, sade han till tidskriften Stars and Stripes.
Värt att notera är att beslutet om denna pågående övning togs av förre presidenten Barack Obama och att den nyvalde Donald Trump skickar signaler om avspänning i Europa. Tvärtom kritiserar han krigshetsande senatorer i USA. Den 29 januari tvittrade presidenten till de tidigare presidentkandidaterna John McCain och Lindsey Graham:
”Senatorerna bör fokusera sin energi på ISIS, illegal invandring och gränsskydd istället för att alltid försöka starta tredje världskriget.”
Även från Ungern hörs dessa försonliga tongångar, där utrikesministern Peter Szijjarto redan den 27 januari sade att han inte ser Ryssland som ett hot. Det ligger inte i Rysslands intresse att angripa något Nato-land, menar han.
Vi kan alltså trots allt vapenskrammel skönja en viss avspänning, och om Trump och Putin kan hitta varandra kan det betyda att den ytterst farliga situationen som världen i dag befinner sig i kan desarmeras.
Fler orosmoln finns dock på horisonten. I vår ska Nato hålla storövningen ”Saber Guardian” i Rumänien och Bulgarien, där man ska samverka kring Svarta havet med trupp från Georgien och Ukraina. Totalt ska cirka 30 000 man delta. Ryssland håller sina övningar, bland annat storövningen ”Zapad-2017” (Väst-2017) som anordnas tillsammans med Vitryssland i september. Den råkar sammanfalla med Sveriges Försvarsmaktsövning 2017 ”Aurora”, vilket gör att de båda övande parterna kan komma att möta varandra både i luften och till sjöss.
Sammantaget är spänningen i Europa större än på länge. Vissa hävdar att det är ett farligare läge i dag än under kalla kriget, eftersom Nato uppträder så överlägset och arrogant. De kommande veckorna och månaderna blir avgörande för om Trump tillsammans med Putin kan komma överens om hur man ska desarmera den hotfulla situationen.