I september förra året instiftades Mediernas etiknämnd. Den ersätter den tidigare Pressens opinionsnämnd och är precis som sin föregångare ett samarbete mellan ett antal tidningsägare, TV4, Journalistförbundet samt den statliga televisionen och radion. Det är frivilligt att vara med i systemet – Nya Tider har valt att stå utanför.
Den 21 april 2020 meddelade nämnden att man klandrar Nya Tider angående en publicering i NyT v.12/2019 om en 19-årig svensk kvinna som hade dömts till skyddstillsyn för två fall av övergrepp i rättssak. Vi väljer att inte återpublicera hennes namn här då det gått en tid sedan brottet och hon har inte återfallit i brott. Hon hade hotat ett våldtäktsoffer, en 13-årig flicka, och försökt förmå henne att ta tillbaka en anmälan om våldtäkt mot en invandrare från Syrien, som vid gärningstillfället var sammanboende med 19-åringen.
Syriern dömdes senare till två års fängelse för våldtäkt av 13-åringen. Efter att ha inväntat dom i överinstans publicerade vi namn och bild på de båda dömda.
”Allvarlig brottslighet”
Medieombudsmannen menar i uttalandet att ”det är skadande för anmälaren att namnges tillsammans med uppgifter om allvarlig brottslighet”. Då kan man fråga sig när det annars skulle vara berättigat ur allmänhetens synpunkt att få reda på identiteten hos en förövare, än vid just allvarlig brottslighet?
Vidare står det att ”tidningen brutit mot god publicistisk sed” genom att publicera namn och bild på kvinnan, vilken stad och stadsdel hon bor i, att hon även dömts för narkotikabrott samt en del andra detaljer.
Vi återger här ett utdrag ur de medieetiska reglerna som är relevanta i sammanhanget:
Överväg noga publicitet som kan kränka enskildas privatliv. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.
Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger.
Nya Tider har haft goda skäl att berätta om 19-åringens bravader för våra läsare. Uppgiften att hon läser till förskolelärare samtidigt som Frivården bedömer att det föreligger en förhöjd risk att hon återfaller i brott och att den utdömda skyddstillsynen ska kombineras med psykiatrisk behandling borde till exempel höja en del ögonbryn. Är det lämpligt att hon ska arbeta med barn med tanke på att hon dömts för att ha hotat ett barn som blivit våldtaget?
För att förstå hennes personlighet är det även relevant att redogöra för att hon är ett stort fan av flickidolen Justin Bieber och att hon på Facebook ”gillar” gruppen ”Stoppa traditioner med rasistiskt innehåll”.
Inte ens enligt etiknämndens egna riktlinjer borde detta föranleda något klander. Det är relevanta och viktiga uppgifter för allmänheten att ta del av. Nya Tider har valt att stå utanför det medieetiska systemet, då det är skapat av systemmedierna själva, de som gjort sig kända för att föra allmänheten bakom ljuset. Ändå kan man konstatera att vi rapporterar med större eftertanke och mer ansvarsfullt. Vi publicerar till exempel som regel inte namn och bild på personer som inte är dömda, som är minderåriga eller som dömts till rättspsykiatrisk vård.
Politiskt beslut
Den 18 januari i år hade Expressen ett reportage på fyra helsidor där man publicerade namn och bild på tolv medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen. Flera är ostraffade, några är dömda för småbrott. Endast två har dömts till fängelse men långt tillbaka i tiden. Det här hade systemmedias ”etiska system” inga invändningar emot. Observera att Medieombudsmannen även får granska medier på eget initiativ.
Att personer med ”fel värdegrund” hängs ut i systemmedia är närmast standard. De behöver inte vara dömda eller ens misstänkta för något brott för att hängas ut som bovar. Ett sådant fall där medierna inte bara agerat uppenbart oetiskt, utan även brottsligt, drevs till domstol för ett par år sedan. Det gällde docenten Jim Olsson som var en av dem som Expressens reportrar gjorde oanmält hembesök hos sedan tidningen i samarbete med vänsterextremister hackat kommentarsfält och lyckats identifiera personer som skrivit invandringskritiska inlägg (se bland annat NyT v.17/2017).
Expressen hade felaktigt tillskrivit Olsson citat och framställde honom som våldsbejakande extremist. Olsson fick omfattande folkligt stöd och en halv miljon kronor samlades in för att kunna stämma Expressen, men den politiskt tillsatta juryn friade tidningen. Samtidigt ska tungt kriminellas integritet värnas.
Notorisk uthängningsprofil ska värna etik och integritet
Vilka är det då som egentligen bestämmer vad som är etiskt och inte? En ledtråd är att nämnden består av företrädare för de stora tidningsdrakarna och de statliga mediebolagen. Skulle Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio, Hanna Stjärne, vd för Sveriges Television, eller Casten Almqvist, vd för TV4 fälla sig själva? Ja, du läste rätt, dessa sitter alltså i styrelsen för Medieetikens förvaltningsorgan.
Det talar sitt tydliga språk att man utsett Robert Aschberg till ordförande för Medieetikens förvaltningsorgan. Den som basar över att etiken upprätthålls är alltså ingen mindre än ”uthängningsprofilen” Aschberg, som gjort sig känd för att ha byggt en karriär på att hänga ut människor och även anklagats för att på det sättet ha drivit en person till självmord.
Programserien Trolljägarna i TV3, som går ut på att göra konfrontativa hembesök och skandalisera privatpersoner som i vissa fall inte gjort mer än att uttrycka sig negativt om regeringens migrationspolitik, var så etiskt tvivelaktigt att Aschberg valde att sända den från Storbritannien eftersom han då kunde undkomma svensk lagstiftning.
När vi skrev om det nya Medieetiska systemet förra hösten (NyT v.42/2019) kunde vi också berätta att man bland övriga hittar personer som är förtalsdömda, hårt kritiserade för integritetsmässiga övertramp och kopplade till våldsam vänsterextremism.
Intressant är också uppgiften i protokollet från sammanträdet då man avhandlade Nya Tider, att allmänheten representerades av Anitra Steen, generaldirektör för Verket för högskoleservice och därefter för Riksskatteverket, samt statsminister Göran Perssons fru. Känner Nya Tiders läsare att hon är en bra representant för er?
Nya Tider betackar sig för systemmedias ”etik” som skyddar kriminella och slänger visselblåsare och regimkritiker åt vargarna.
