I Sverige, till skillnad från de flesta andra länder, utesluter arvsrätten efter en person kusiner och mer avlägsna släktingar. Det betyder att om inga barn, syskon eller föräldrar finns i livet, går kvarlåtenskapen till Allmänna arvsfonden. Det enda sättet att ändra på det är att skriva ett giltigt testamente.
När riksdagen beslutade att inskränka arvsrätten 1928, etablerades Arvsfonden som en kanal för att hantera kvarlåtenskapen efter personer utan legala arvingar och som saknade ett giltigt testamente. I nästan alla andra länder går sådana medel direkt in i statskassan. Island är det enda land som, sedan 1952, har en liknande konstruktion, som bildats med den svenska Arvsfonden som modell. Islands variant fördelar pengarna till en investeringsfond som arbetar med ”uppförande och restaurering av institutionsbyggnader för funktionsvarierade”.
Elva miljarder i kassan
Arvsfondens inkomster och kapitalförvaltning hanteras av Kommarkollegiet . Fördelningen av medel från fonden samt uppföljning av verksamheten görs av Arvfondsdelegationen. Kapitalet som förvaltas uppgick till 10,75 miljarder kronor den 31 december 2019.
Kvarlåtenskap utan arvinge tillfaller alltså Arvsfonden, men fonden får även, sedan 2016, överskottet efter försäljning av metallrester vid kremering av avlidna. Under 2019 fick fonden in totalt 1 095 miljoner kronor, varav 114 miljoner utgjordes av vinst från metallåtervinning efter kremering.
Totalt delade Arvfondsdelegationen ut 749 miljoner kronor i projektpengar till 423 olika projekt 2019. Under första halvåret 2020 har man fördelat 342,5 miljoner kronor till 109 olika projekt.
Administrationen för att fördela och förvalta pengarna kostade förra året hela 74 miljoner kronor, en kostnad som ökar med cirka 2 procent per år. Det motsvarar cirka 11 procent av de utdelade medlen.
Arvsfondens syfte
Arvsfondens syfte regleras i lag och presenteras på följande sätt: ”Projekten är i alla storlekar och spridda över hela landet. Det gemensamma är att projekten är av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.”
Arvsfonden har fått kritik för bland annat allvarliga brister i fondens redovisning. I mars 2019 skrev Riksrevisionen i ett remissvar till en statlig utredning om Allmänna arvsfonden att man inte kan utföra den årliga revisionen av Allmänna arvsfondens förvaltning, eftersom eventuella brister i hur Arvfondsdelegationen fördelar projektmedel endast kan granskas av Arvfondsdelegationen själv. Riksrevisionens kritik skall ses i ljuset av hur stora belopp som hanteras av Arvfondsdelegationen, cirka en miljard kronor per år.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.