Mosul: Det dolda politiska spelet

För knappt två år sedan, efter bara en veckolång offensiv intog Islamiska staten (IS) med hjälp av lokala supportrar storstaden Mosul den 10 juni 2014. I augusti samma år meddelade irakiska myndigheter att över 2 000 människor dödats i massakrer i Mosul. De över 70 000 assyrier och kristna som bodde i Mosul har sedan dess alla flytt. IS framgångsrika offensiv i norra Irak sommaren 2014 chockade världen. Dagen efter Mosuls fall gick Tikrit, den avrättade Saddam Husseins hemstad, samma öde till mötes. Där intog IS det irakiska flygvapnets militärakademi, där tusentals obeväpnade kadetter genomgick sin utbildning. IS sållade ut alla icke-sunnitiska flygkadetter, främst muslimska shiiter och massakrerade minst 1 500 av dessa.

IS verkade sommaren 2014 ostoppbara och terrorarméns blixtoffensiv, som skulle lägga en tredjedel av Irak under det i juni nyutropade kalifatet, sågs som början på en ny fas i regionen.

Startskottet till flera massakrer

Kurderna gjorde initialt inget för att stoppa IS utan använde kaoset och den plötsligt maktlösa centralregeringen i Bagdad, som sett stora delar av sin nya USA-tränade armé fly hals över huvud och deras moderna tunga vapen falla i IS händer, till att själva ta kontrollen över den omstridda staden Kirkuk och omkringliggande oljerika områden.

På Nineveslätten, hjärtat i det forntida assyriska riket som sträcker sig norr och öster om Mosul, avväpnade Peshmergan kristna assyrier, jezider och andra minoriteter. Kurdistans regionala regering (KRG), som administrerar det autonoma självstyret i Irakiska Kurdistan, även kallat Södra Kurdistan, försäkrade minoriteterna i Nineveprovinsen att Peshmergan skulle skydda dem från det öde som kort innan drabbat Mosul. Assyrier Nya Tider talat med berättar om hur minoriteterna dyrt och heligt utlovades beskydd, men de måste lämna in sina vapen.

Ett par veckor efter att avväpningen av minoriteterna var klar rullade IS in i med sina nyerövrade amerikanska stridsfordon och Peshmergan flydde – utan att varna civilbefolkningen och utan att avfyra ett enda skott mot IS. Skräckslagna och nu helt värnlösa assyrier och jezider tvingades fly för livet i bara kläderna de stod och gick i. Det finns bildmaterial som är lika skamligt för Peshmergan som det är hjärtskärande att se, där panikslagna desperata människor tigger de flyende kurdiska soldaterna om beskydd. Men de ignorerades. Tvåhundratusen assyrier tros ha flytt från sina byar på Nineveslätten. Exakt hur många som dödades på grund av kurdernas svek är oklart. Kurderna skulle dock snart drabbas själva.

Kurderna drabbas och reagerar

Efter att ha tagit absolut kontroll över Mosul gick IS i början av augusti 2014 till attack mot jeziderna i staden Sinjar, som Nya Tiders vice chefredaktör Sanna Hill besökte i början av året (se NyT v 9/2016).

Jezider är etniska kurder som är anhängare av religionen jazdanism. IS dödade och tillfångatog tusentals jezider och tiotusentals tvingades på flykt. Sinjar hamnade under IS välde, vilka ser den lilla bergskedjan norr om jezidernas stad som strategiskt betydelsefull där den ligger mellan Mosul och Syriska gränsen. IS gjorde ingen hemlighet av att de ville etniskt rensa området från kurder för att ersätta dem med lojala sunnimuslimska araber. Kurdistans regionala regering (KRG) chockades över utvecklingen och började planera för ett återtagande av Sinjar. KRG sökte stöd hos konkurrenten Kurdiska arbetarpartiet PKK, som länge visat intresse för jeziderna. PKK är verksamma i främst Turkiet, men också i Irakiska Kurdistan. PKK skickade 500 krigare från sin bas i Kandil-bergen på gränsen mellan Irak och Iran.

Även syriska kurder från Folkets försvarsenheter (YPG) som är den väpnade grenen tillhörande Demokratiska unionspartiet PYD, den syriska sidogrenen av PKK, kom till undsättning på eget initiativ. Delvis beroende på att deras kvinnoförband, som slagits mot IS i Syrien, krävde att få undsätta de jezidiska kvinnorna och barnen vars hemska öde i IS händer då börjat nå ut. Staden befriades av kurderna först i november 2015. PKK lovade att dra tillbaka sin styrka efter Sinjars befrielse, men så blev det inte. KRG/Barzani varnade PKK och krävde att de skulle dra sig tillbaka. PKK svarade med att sätta upp Sinjars motståndsenheter (YBS) bestående av lokala jezider.

Källor nära PKK anger att YBS successivt vuxit till 5 000 man, men uppgifterna kan inte ses som säkra. Många experter förvånades över PKK:s agerande, som riskerar att förvärra splittringen mellan kurder i en tid där de befinner sig i en svår kraftmätning med terrorarmén IS. Frågan var varför PKK, vars främsta operationsområde återfinns i sydöstra Turkiet, som dessutom sedan några månader är indragen i ett lågintensivt krig med Erdogan-regimen, är så intresserade av Mosul. Förklaringen återfinns i betydelsen av Mosul, center för den sunniarabiska nationalismen som såg en misslyckad nationalistisk kupp i staden 1959.