BENJAMIN NETANYAHU, 69, lyckas hålla sig kvar vid makten. Här ses han söndagskvällen den 18 november under en presskonferens i försvarsdepartementets högkvarter i Tel Aviv, efter att ha utnämnt sig själv till försvarsminister. Den på hemmaplan hårt pressade Netanyahu är nu inte bara Israels premiär- och utrikesminister, utan också dess försvarsminister. Han höll ett känslosamt tal där han försäkrade det israeliska folket om sin hängivenhet till Israel och dess säkerhet, i ett försök att vinna deras förtroende och därmed undergräva alla de politiker – från vänster till höger – som nu vänt sig emot honom. Han påminde om sin militära bakgrund som dekorerad kommandosoldat i flera strider där han även sårats och hur han förlorade sin storebror Jonathan under den framgångsrika gisslanfritagningen på Entebbes internationella flygplats i Uganda 1976, en operation han som officer (kapten) ledde och blev känd genom. Netanyahu menade att ”politik” (läs: motståndarnas kritik) inte fick stå i vägen för Israels säkerhet och det han måste göra. Trippelministern prisade också israeliska militären och upprepade att hans kritiserade beslut om eldupphör med Hamas tagits utifrån hemlig information han inte kan avslöja för allmänheten och sade att ”ni ser bara en del av bilden, av en större operation vi är mitt uppe i”, utan att ge någon ledtråd om vad det kunde gälla mer än att det skulle kräva ”uppoffringar”. Netanyahu förklarade vidare att han inte nu kan berätta ”när vi kommer att agera och hur vi kommer att agera”, men försäkrade att han har ”en tydlig plan” och lovade att ”vi kommer att genomföra den”. Stillbild: i24NEWS

Israel: Regeringskris tog oväntad vändning

Den 19 november kal­lade två inflytelserika israeliska ministrar till presskonferens. Alla förväntade att de skulle tillkännage sina avgångar, vilket de hotat med tidigare i syfte att framtvinga omval. Istället överraskade de den församlade pressen med ett helt motsatt utspel. Det löser den akuta regeringskris Israel kastades in i, som var en konsekvens av uppblossande stridigheter i Gaza och det efterföljande eldupphöret som fick dåvarande utrikesminister Avigdor Liberman att avgå. Det har dock lett till att den sittande regeringen är än mer piskad att ta till hårdhandskarna mot tidigare uppmålade hot­bilder från sina grannar.

Den 12 november utsattes Israel för den mest omfattande raketbeskjutningen från Gazaremsan sedan Gazakriget sommaren 2014. Den tidvis intensiva beskjutningen kom som ett svar på att Israel sent kvällen innan, och mitt under pågående förhandlingar om vapenvila med palestinska Hamas, skickat in en specialstyrka förklädda till palestinier på hemligt uppdrag i Gaza.

De upptäcktes dock och sköt i samband med detta ihjäl en lokal befälhavare ur al-Qassam-brigaderna, som är Hamas väpnade gren. I de efterföljande eldstriderna, när specialstyrkan flydde tillbaka till Israel understödd av israelisk pansar och stridsflyg, dödades en israelisk överstelöjtnant och ytterligare sex palestinier.

Incidenten och omständigheterna kring denna förbittrade palestinierna, som svarade med att avfyra runt 460 raketer mot Israel innan ett eldupphör oväntat snabbt uppnåddes redan på tisdagen den 13 november med hjälp av internationella förhandlare.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och militära före­trädare godkände förslaget om eldupphör under ett extrainkal­lat möte för Israels säkerhetskabinett. De argumenterade att det var hemlig information rörande Israels säkerhet som påbjöd beslutet.

Det skedde i konflikt med den ökänt hårdföre utrikesministern Avigdor Liberman och flera andra ministrar, som bestämt var emot ett eldupphör och istället ville se en kraftig militär vedergällning. Detta trots att Israel redan svarat med att under samma tid beskjuta och bomba minst 160 mål i Gaza.

Den 14 november lämnade Liberman regeringen i skarp protest mot beslutet och krävde omval. Något som han menade skulle framtvingas om hans parti Judiskt hem, som innehar åtta av de 69 platser nuvarande premiärminister Netanyahus regeringskoalition består av, skulle lämna densamma. Detta då högerregeringens kvarvarande 61 platser är en mycket bräcklig majoritet med tanke på att Knesset, Israels lagstiftande församling, består av 120 platser.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

De kommer att ingå i regeringen

De kommer att ingå i regeringen

🟠 – Flera överraskningar när Trump väljer att omge sig med mer lojala – och radikala – rådgivare än sist Donald Trumps utnämningar hittills signalerar enligt de flesta bedömare framför allt en vilja att hitta lojala medarbetare, vilket enligt kritiker varit viktigare än kompetens.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.