Lukasjenko återvald till Vitrysslands president – vägval Bryssel eller Moskva väntar

Nu väntar dock en annan dragkamp och ett vägval för Aleksandr Lukasjenko: Skall västvärlden fördöma det hårda agerandet från landets polis gentemot oppositionella demonstranter och inte erkänna honom som segrare, eller skall de efter några dagar återigen mana till lugn. Väljer väst den hårda attityden kommer Ryssland återigen bli oumbärligt för Belarus.

Aleksandr Lukasjenko har nu suttit i 26 år på posten som det självständiga Vitrysslands president. Av västvärldens politiker har han ofta kallats för ”Europas siste diktator”, och under många år led landet och regeringsföreträdare i Vitryssland under sanktioner från både EU och USA. I linje med denna utrikespolitik tog enskilda länder i EU och amerikanska företrädare ofta ställning för den lilla, men ändå existerande, ofta västvänliga och vänsterliberala opposition som finns i Belarus.

Förhållandet till Ryssland kan å andra sidan beskrivas som ett stormigt äktenskap, där båda länderna ändå vet att de är beroende av varandra. Ibland har det talats och utarbetats förslag på militärpolitisk integrering och en ekonomisk union mellan länderna, men det mesta har stannat på skrivbordsstadiet och finns i praktiken kvar som vackra förhoppningar och viljeinriktningar. Relationen mellan Belarus och den stora grannen på östra sidan av gränsen förändrades dock efter år 2014 då Krim blev en rysk delrepublik efter kaoset i Ukraina och inbördeskriget där började. Då anslog president Lukasjenko en mer suveränitetsvurmande retorik gentemot Moskva, något som föll västledarna väl i smaken och som ledde till att sanktionerna mot landet och dess regering snabbt hävdes. Nu trodde EU att Belarus skulle bli ett lätt byte att knyta närmare sig, och hemma i sitt land blev Lukasjenko även populär bland en del oppositionella som benämnde sig som nationalister, eftersom han nu tenderade att ta mer och mer avstånd från Rysslands ledare Vladimir Putin.