En sida av Magnus Erikssons Landslag som år 1350 blev Sveriges första riksomfattande lagsamling. Bilden visar en sida från 1400-talet. Magnus Eriksson drevs av en önskan att ena riket under en lag. För att uppnå detta så utfärdade han stadgar som bland annat förbjöd våldgästning. Magnus Ladulås (1240-1290) satte redan på sin tid gränser för herremännens våldgästning hos bönderna. Dessa nya stadgar kombinerades med utvalda delar av landskapslagarna för att bilda den nya landslagen för hela riket. Källa: Wikipedia/Okänd författare

Lag och rätt under medeltiden

HISTORIA
De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Det är dags att bekanta oss med några av våra Landskapslagar och historien kring dessa, men vi börjar i vikingatidens Birka.

År 829 välkomnade kung Björn, som bodde på Adelsö i Mälaren, missionären och biskopen Ansgar till Birka. Då var Birka den största staden i Svea rike och en rik handelsplats. I Birka fanns bofasta köpmän och hantverkare. Hit kom bönder från öarna runt omkring med sina varor. Till Birka kom också handelsmän från olika delar av riket för att sälja sina varor och köpa det som de inte kunde få tag på därhemma. I Birka kunde man få tag i vapen, smycken, keramik, vackra tyger och glas. Här bedrevs också handel med slavar, eller trälar, som dessa arma människor kallades.

Fornborgen vid Birka. Birka hade ett eget ting som var en träffpunkt för politiska församlingar och som behandlade rättskipning, förvaltning och lagstiftning. Varje landskap hade sitt eget ting. Källa: Wikipedia/Arild Vågen

 

Birka var en mycket viktig plats med ett eget ting. Det är också härifrån som vi har den första dokumentationen om tingsförhandlingar i Sverige. På tinget i Birka samlades man för att ta upp saker som berörde människorna som bodde i trakten. Här skipades rätt och man avkunnade domar. Lagen som man levde efter utgjordes av de seder och bruk som man hade följt i generationer. Brott och straff handlade om vedergällning. Den som hade dräpt någon kunde köpa sig fri och därmed slippa blodshämnd. Det fanns olika taxor beroende på den dräptes sociala ställning.

Det fanns också möjlighet att reda ut sina mellanhavande utanför tinget genom så kallad holmgång. Denna ägde rum på en plats där tre vägar korsade varandra och de stridande gjorde upp med svärd. Den som segrade hade vunnit målet. Man kan läsa om en holmgång i ”Gunnlaug Ormstungas saga”.

Stora och viktiga frågor måste tas upp på landstinget. Till landstingen hörde alla svears ting i Gamla Uppsala, alla götars ting i Skara och Skånes ting i Lund. Ett exempel på en sådan viktig fråga var om den kristna läran skulle få predikas i Birka.

Tjugo år efter Ansgars första besök i Birka togs så frågan angående predikandet av den kristna läran upp på landstinget. Då var det kung Olof som regerade på Adelsö. Predikandet av den kristna läran hade blivit en mycket stor angelägenhet.

Kung Olof hade en rådgivare vid namn Hergeir som var en av de första som övergick till kristendomen. Han lät också bygga en kyrka på Björkö. Genom Hergeir och Ansgarskrönikan, nedtecknad av Rimbert som var ärkebiskop i Hamburg-Bremen år 865-888 och som även blev Ansgars efterträdare, får vi en glimt av hur det kunde gå till på ett vikingating. Så här berättar Rimbert: ”När sedan dagen för tinget kom, vilket hölls i staden Birka, lät kungen enligt deras sed en härold ropa ut inför folket, vad Ansgar och hans följeslagares uppdrag gick ut på. När människorna hörde det, började de högljutt uttrycka olika meningar…” (Från Catharina Ingelman-Sundbergs bok ”Boken om vikingarna”, förlaget Prisma, 1998)

Det fanns uppenbarligen skilda åsikter om huruvida den kristna förkunnelsen var något att ha eller om man klarade sig utan den. Kungen meddelade att saken skulle tas upp på ett annat ting i en annan del av riket innan Ansgar kunde få tillstånd att predika. Vilket detta andra ting var framgår inte men det borde ha rört sig om alla svears ting i Gamla Uppsala. Birka låg ju inom området för alla svears ting. Resultatet blev i alla fall att Ansgar fick återkomma till Birka och predika kristendomen. Man skulle kunna säga att landstinget godkände honom. På 850-talet var så Ansgar tillbaka på Björkö.

Enligt Helge Ljungbergs bok ”Röde Orm och Vite Krist” från 1980 fanns dels en naturlig gräns mellan svear och götar. Denna gräns utgjordes av Kolmården och Tiveden men gränsen var också en kultur – och politisk gräns. Svearna höll hårt fast vid den gamla seden, det som vi också kallar hedendomen, medan götarna kristnades tidigare genom mission från både England och Tyskland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Med antiken som förebild

Med antiken som förebild

🟠 HISTORIA Empirens mode anses ha fått sitt genomslag i Sverige i samband med att fransmannen Jean-Baptiste Bernadotte blev svensk tronföljare år 1810. Faktum är dock att denna stil, som var en del av nyklassicismen, kan noteras i Sverige redan på 1790-talet.

Världens älskade bönor

Världens älskade bönor

🟠 HISTORIA Att dricka kaffe är en del av den svenska fikakulturen, men hur ser kaffets historia ut? Denna älskade drycks historia är delvis präglat av legender och enligt två av dessa inleddes kaffets erövring av världen med röda bär och dansande getter.

Läs även:

Den viktiga apokryfen

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Den största stenåldersgraven i Halland

Den största stenåldersgraven i Halland

🟠 HISTORIA I Snöstorps socken, som är belägen öster om Halmstad, kan den som besöker Halland finna detta landskaps största gånggrift. Gånggrifter är vad stenkammargravarna från stenåldern är kända som. Denna stenkammargrav är känd som Tolarpsgraven och Tolarps gånggrift.

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Den röda granitön i sundet

Den röda granitön i sundet

🟠 HISTORIA Mitt i Kalmarsund kan man se en kupolliknande silhuett sticka upp ur vattnet. På långt avstånd kan denna kupol se blåaktig ut. Denna kupol är granitön Blå Jungfrun som, sedan 1926, varit en av Sveriges nationalparker. Här finns tallskog, fladdermöss och skogsharar samt stenar som man helst aldrig ska ta med sig från ön.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.