Om britterna vill få tillbaka befogenheter, så är det okej, säger Juncker om att britterna kan tänkas lämna EU.
I samband med valet i EU-parlamentet framställde Juncker ett slags regeringsprogram, en deklaration om en del åtgärder som han vill genomföra. Före valet hade Juncker fört samtal med partigrupperna i parlamentet som fick uttrycka sina önskemål.
Det har uppmärksammats att Juncker i dessa sammanhang gjorde en del överraskande uttalanden.
Att Storbritannien förklarat att det eventuellt kan komma att lämna EU ser ut att vara den ömmaste punkten för eurokraterna, ett mycket större problem än framgångarna för ”högerpopulistiska” partier.
– Jag säger inte att återföring av makt av princip inte kan ske. Om britterna vill få tillbaka befogenheter, så är det okej, och om de övriga går med på det kommer det att ske, sade Juncker.
Inför den EU-skeptiska partigruppen Europe for Freedom and Democracy (EFD), där bland andra Sverigedemokraterna och brittiska UKIP ingår, avvisade Juncker att han beskrivs som om han var en ärke-federalist: ”Nationer är inte tillfälliga uppfinningar av historien. De består för alltid.”
– Jag tror inte på Europas förenta stater. Det finns inte ett europeiskt folk. Europeiska nationalstater måste respekteras, förklarade Juncker för gruppen.
När Juncker hävdar ”Jag tror inte EU kommer att bli en stat” står det dock i ett spänningsförhållande till vad han uttalade vid sammanträffandet med den liberala och federalistiska ALDE-gruppen: ”EU borde få en mer omfattande egen finansiering” istället för att den övervägande delen av EU-budget skall komma från medlemsländerna. Det är oklart vad han konkret syftade på, men ett förslag som EU-anhängare förordar är att EU ska kunna direktbeskatta EU:s medborgare med en särskild EU-skatt.
Partiet Alternativ för Tyskland (AfD) kom in i EU-parlamentet med sju mandat och har accepterats i partigruppen European Conservative and Reformist Group (ECR), dominerat av brittiska Tories. Denna partigrupp skall inte förväxlas med EPP, den stora konservativa och kristdemokratiska gruppen där de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår. Det påstås från vanligen välunderrättat håll att Tysklands förbundskansler Angela Merkel skall ha ringt Storbritanniens premiärminister David Cameron (Tories) och bett honom beordra Tories att inte släppa in AfD i ECR-gruppen. Om detta är sant är det ett bra exempel på det fulspel EU-eliten bedriver för att bekämpa de nya demokratiska strömningarna i Europa. I ECR ingår även bland andra Dansk Folkeparti och Sannfinländarna. De sistnämnda meddelade nyligen att de valt ECR istället för Nigel Farages EFD.
Junckers program
En huvudpunkt i det regeringsprogram Juncker läste upp innan han skulle väljas var ett ”investeringsprogram” på 300 miljarder euro, som skall sätta fart på ekonomin och förhoppningsvis innebära att arbetslösheten i EU skall pressas tillbaka.
Den stora arbetslösheten i EU, som ligger på över 10 procent, är ett tema som länge varit aktuellt. Redan för 25 år sedan tog kyrkorna i Europa, inte minst i Tyskland, upp frågan om arbetslösheten speciellt bland ungdomar och krävde åtgärder av EU. Propåerna bemöttes med artig välvilja, kyrkornas engagemang prisades, men sedan hände inte mycket. Arbetslösheten har förblivit hög hela tiden.
Juncker tycks i viss mån ha tagit intryck av kritiken mot EU, till exempel i förslaget att försöka minska byråkratin. Att säga att man vill minska byråkratin är en mycket generell utsaga och i och för sig knappast särskilt förpliktande. Det återstår att se vad Juncker och hans medarbetare lyckas åstadkomma på denna punkt.
Juncker lovade också att skapa ett offentligt lobby-register: det skall registreras vilka lobbyister som träffar vilka parlamentsledamöter. Om denna ordning är lämplig och genomförbar är en öppen fråga. Kan man verkligen kräva att ledamöterna uppger vilka de träffar? Och vilka skall räknas som ”lobbyister”? Förutom dem som är direkt anställda av företag och intresseorganisationer finns det förstås människor, som utan att ha sådana uppdrag är i kontakt med ledamöterna och förser dem med synpunkter och informationer. Skall även journalister räknas som lobbyister?
Farage och Le Pen levererar skarp kritik
UKIP:s partiledare Nigel Farage kritiserade i valdebatten bristen på demokrati i EU-systemet, lovade att hålla ett kritiskt öga på Juncker och påpekade att väljarna i EU inte visste att det var Juncker som skulle bli kommissionens ordförande när de valde parlament. Han kritiserade att det bara fanns ”en kandidat att rösta på, så som det brukade vara i Sovjet”.
– Valet hålls med slutna sedlar så att våra väljare inte skall veta hur vi har röstat. Hur skall vi kunna hållas ansvariga av väljarna? Ni föredrar uppgörelser i mörka rum och kör på oavsett vad väljarna tycker. Men de flesta människor i Europa vill inte ha en EU-stat med flagga och nationalsång, sade Farage.
Marine Le Pen, Front National, var inte mindre kritisk.
– Valet innebar att folket sade nej till Bryssel och dess konfiskering av den nationella demokratin, de sade nej till massinvandring. Varken Juncker eller Schultz [nyvalde ordförande i EU-parlamentet] är valda av folken, de är totalt okända för majoriteten och de representerar ingenting. Detta är illegitim makt. Ni försöker skapa en federal utopi och vi kommer att bekämpa detta med stor framgång mer och mer tills ni hamnar på historiens sophög! Tills dess skall vi hålla ett öga på dig, Juncker, sade hon.
Det återstår att se vad Juncker levererar under de år han kommer att verka som kommissionsordförande. Hans föregångare José Manuel Barroso satt som ordförande i tio år.
