Bakslag för presidentens parti i Turkiet

När Turkiet gick till val söndagen den 7 juni misslyckades regerande AKP att få egen majoritet. Samtidigt kom det kurdiska HDP över parlamentets tioprocentsspärr.
En kurdisk man röstar trots svåra skador han ådragit sig i bombdådet som riktats mot det kurdiskt dominerade partiet HDP:s valmöte två dagar innan valet. Två bomber exploderade med fem minuters mellanrum och dödade två och skadade över 200. Foto: Twitter
En kurdisk man röstar trots svåra skador han ådragit sig i bombdådet som riktats mot det kurdiskt dominerade partiet HDP:s valmöte två dagar innan valet. Två bomber exploderade med fem minuters mellanrum och dödade två och skadade över 200. Foto: Twitter

Med 40,9 procent av rösterna kommer president Erdoğans islamiska parti AKP (Rättvise- och utvecklingspartiet) att ta 256 av parlamentets 550 mandat, en tillbakagång med 53 mandat som innebär att partiet förlorar den egna majoriteten. Det knappt tre år gamla HDP (Folkets demokratiska parti), som kallas för kurdiskt men också lockar väljare bland andra minoriteter och oppositionella turkar, tar sig över parlamentets ovanligt höga tioprocentsspärr och får med sina 13,1 procent av rösterna 80 mandat.

Recep Tayyip Erdoğan har suttit som premiärminister sedan 2002, men då AKP begränsar antalet mandatperioder för sina förtroendevalda till tre, valde Erdoğan att istället ställa upp i presidentvalet 2014, som han vann. Presidentposten har mer av en ceremoniell karaktär, men det ville Erdoğan inte nöja sig med. En valseger för AKP med över 50 procent av rösterna skulle ha berett vägen för en folkomröstning för att ge presidenten mer makt.

Att AKP i stället gick tillbaka menar bedömare beror på missnöje med ekonomi, arbetslöshet och mänskliga rättigheter, men också en oro över vad ytterligare befogenheter för Erdoğan skulle innebära för demokratin. Vidare har Erdoğan ådragit sig både inhemsk och utländsk kritik för Turkiets stöd till rebellerna i Syrien, inklusive olika islamistiska terrorgrupper. Erdoğan anses driva linjen att Syriens president Assad skall störtas och ersättas med en vänlig islamistisk regering. I Nya Tider v 19/2015 berättade vi om hur turkiska säkerhetsagenter ertappades med en lastbilskonvoj som transporterade vapen och utrustning till Syrien, och i NyT v 22/2015 berättade vi om det växande missnöjet i Turkiet med alla bilar som stjäls av islamisterna, som använder dem i sina attacker mot syriska och irakiska befästningar. Anklagelser om att den turkiska regeringen har finansierat IS har sammanfallit med kurdiska demonstrationer mot regeringens hållning vid den turkisk-syriska gränsen.

Eftersom presidenten, som egentligen ska stå över partipolitik, själv kampanjat flitigt i landet, ses valresultatet också som ett personligt nederlag för honom. Under valkampanjen har Erdoğan gjort häftiga utfall mot HDP, som han kallade för ett parti för homosexuella och ateister, i ett försök att mobilisera sin egen väljarbas, som huvudsakligen består av muslimsk arbetarklass. Det har också noterats att Erdoğan underlät att fördöma det sjuttiotal attacker som ägt rum mot HDP. I Diyarbakir, i landets östra del, ledde en bombattack mot partiet till två döda och mer än 200 skadade.

På andra plats i valet kom socialdemokratiska CHP (Republikanska folkpartiet) med 25,0 procent av rösterna, följt av nationalistiska MHP (Nationella aktionspartiet) som samlade 16,3 procent. Erdoğans parti kan komma att fortsätta styra landet, nu i minoritet, eller bilda koalitionsregering. En tredje möjlighet är att utlysa nyval.

Politiska analytiker räknar nu med att Turkiet kan glida ned i en period av politisk instabilitet som på 1970-talet, präglad av svaga koalitionsregeringar med ett splittrat väljarstöd. Förra gången resulterade det tilltagande politiska våldet i en statskupp 1980. I dag har redan vänsterradikala rörelser, som Revolutionära folkets befrielsefront, återuppstått i Turkiets laddade politiska atmosfär, och en serie attacker präglade de sista dagarna inför valet.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

🟠 OPINION: ÅKE BLOMDAHL Politiska debattörer både till höger och vänster har skäl att vara oroade över att yttrandefriheten steg för steg kringskärs och begränsas i vårt land och i Europeiska unionen. I många europeiska länder är det sedan länge förbjudet att diskutera vissa historiska fakta om bland annat folkmord och krigsbrott begångna under första och andra världskriget. Lagstiftarna har menat att syftet är att förhindra hat, hot och våld mot vissa särskilt utsatta folkgrupper, inte att kväva yttrandefriheten. I praktiken har det dock lett till att akademiska historiker och seriösa journalister bötfällts och dömts till fängelse efter att ha undersökt sakrosankta påståenden i den officiella historieskrivningen. Nu sänker sig av allt att döma detta mörker även i Sverige och inga politiska partier har opponerat sig.

Läs även:

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

🟠 UTRIKES Den ”avsevärda lättnad” som rapporterades strax efter Finlands anslutning till Nato har gett vika för oro inom den finska underrättelsetjänsten. Säkerhetsministeriet skriver i sin årsrapport att Moskva ”fortfarande är det största hotet mot den nationella säkerheten” och att risken för ryska operationer mot Helsingfors infrastruktur har ökat sedan landet gick med i den transatlantiska alliansen. Det talas särskilt om en ”instrumentalisering av migranter”, enligt finsk underrättelsetjänst, som utesluter en direkt rysk attack på dess territorium inom en snar framtid, men varnar för en ”hög risk för ryskt spionage”.

Korpral Roberto är nu kvinna

Korpral Roberto är nu kvinna

🟠 UTRIKES Han är en av de soldater som har bytt juridiskt kön i den spanska enklaven Ceuta. Efter att ”hon” har blivit kvinna säger hon att hon har fått ett eget rum, kan låta håret växa långt, att hon har fått en högre pension och att hon lättare kan befordras. Dessutom kämpar hon nu för vårdnaden om sin son som icke-havande mamma.

I Sachsen är en valchock i antågande

I Sachsen är en valchock i antågande

🟠 UTRIKES De tyska medströmspartierna SPD, De gröna och vänstern kan komma att sparkas ut ur delstatsparlamentet i Sachsen. Den senaste opinionsmätningen från delstaten visar att AfD leder stabilt. Koalitionen CDU-SPD-De gröna är långt ifrån i majoritet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.