Analytiker: Sanktionerna stärker den sittande makten

Nu på söndag den 18 september är det val i Ryssland. Väst fokuserar ofta på de små partierna som kritiserar president Vladimir Putin och hans parti Enade Ryssland, men den egentliga striden står i dag om andraplatsen. Blir det kommunisterna eller liberalerna som blir Rysslands näst största parti? Nya Tider har talat med den politiske analytikern och chefen för det internationella institutet för politisk expertis Jevgenij Mintjenko om de nyligen genomförda valreformerna och västs syn på valet.

Jevgenij Mintjenko är en välkänd rysk politisk analytiker och chef för det internationella institutet för politisk expertis. Han återfinns bland de 20 främsta politiska analytikerna i Ryssland. Nya Tider har fått en exklusiv intervju inför det stundande valet.

Vilken effekt tror du att sanktionerna från EU och USA har haft på den allmänna stämningen i Ryssland inför valet, med tanke på att ett av målen var att de skulle orsaka folkligt missnöje med regeringens agerande, underlätta regeringsskifte, etc?

– Jag tror att sanktionerna stärkte de anti-västliga känslorna i samhället. De som hoppades att sanktionerna skulle framkalla protester mot Putin och hans regering ledde till den exakt motsatta reaktionen i verkligheten.

Evgenij Minshenko är bland annat författaren till ”Programmering av scenarier av politiska kampanjer”, en metod för utvärderingen av politiska risker i Ryska federationens regioner och i postsovjetiska länder och inverkan av lobbyisternas fyrstegsmodell. Han föddes den 17 april 1970 i Tjeljabinsk vid Uralbergen. Från 1993 till 2009 var han generaldirektör vid analysbyrån ”Ny bild”. Sedan 2009 är han ordförande för kommunikationsföretaget ”Minshenko Consulting”. Sedan slutet av 1990-talet anlitas han som konsult av olika statsstrukturer som statsduman och Rysslands regering.
Jevgenij Mintjenko är bland annat författaren till ”Programmering av scenarier av politiska kampanjer”, en metod för utvärderingen av politiska risker i Ryska federationens regioner och i postsovjetiska länder och inverkan av lobbyisternas fyrstegsmodell. Han föddes den 17 april 1970 i Tjeljabinsk vid Uralbergen. Från 1993 till 2009 var han generaldirektör vid analysbyrån ”Ny bild”. Sedan 2009 är han ordförande för kommunikationsföretaget ”Mintjenko Consulting”. Sedan slutet av 1990-talet anlitas han som konsult av olika statsstrukturer som statsduman och Rysslands regering.

Är det verkligen det enda resultatet av sanktionerna? Finns det några andra resultat?

– Jo, den inhemska sociala och ekonomiska situationen har verkligen satts på prov, men det är inte så mycket resultat av sanktionerna själva som av den obalanserade ekonomiska modellen.

[Red. anm: Det är allmänt känt att Rysslands ekonomi till stor del är beroende av olja och att landet drabbades hårt när USA:s allierade Saudiarabien dumpade oljepriset för två år sedan.]

USA kritiserar ofta Ryssland för det de kallar ”frånvaron av en demokratisk atmosfär”. Vad tror du, kan man tala om mångfald när man talar om Rysslands politiska landskap? I parlamentsvalet har många nya partier dykt upp som en följd av liberaliseringen av lagen om registrering av politiska partier.

– Det kommande valet är ett stort steg framåt. För det första har lagen liberaliserats, och nu finns det omkring femtio partier i landet. För det andra har sammanställningen av partilistor underlättats – namninsamlingar behövs inte längre, utan det räcker med att erhålla en fraktion i ett av de regionala parlamenten. För det tredje har tröskeln för inträde i parlamentet sänkts till 5 procent av rösterna. För det fjärde har enmansvalkretsar återinförts. Därmed är proceduren att nominera en kandidat in i en enmansvalkrets ganska enkel, och de 14 partier som har fraktioner i åtminstone en regional församling har möjlighet att göra nomineringar utan namninsamling.

Om vi försöker oss på att jämföra detta valsystem med västs, vilka är de viktigaste skillnaderna mellan det ryska systemet och de västerländska?

– Den viktigaste skillnaden är att de andra länderna i regel använder antingen ett system med flera vinnare vilket resulterar i proportionell representation [som i Sverige] eller metoden med enmansvalkretsar, medan vi har fått ett blandat system där hälften av de nominerade väljs genom partilistor och den andra hälften i enmansvalkretsar. Detta möjliggör en kombination av de båda systemens positiva sidor.

Hur skulle du beskriva bevakningen av valen i Ryssland i västerländsk media?

– Bevakningen är partisk. De följer av någon anledning inte valkampanjens verkliga intriger, utan fokuserar istället på den svåra situation som politiker på marginalen befinner sig i, de som inte åtnjuter någon större popularitet. När jag talar med dem klagar de över att vår valkampanj är tråkig, och när jag uppmärksammar dem på det faktum att det finns en hård konkurrens om vem som ska ta andraplatsen mellan det Ryska kommunistpartiet (KPRF) och Liberala demokratiska partiet (LDPR) säger de att de inte är intresserade. Vad som intresserar dem är huruvida de västvänliga partierna ”Parnas” och ”Jabloko” har en chans att komma in i parlamentet. När jag säger till dem att de inte har någon chans, säger de att valen är helt fel och att det inte finns någon verklig konkurrens. Men vad kan göras om dessa människor, ledarna för dessa partier, inte är populära i landet? Hur som helst kommer inte Kreml att rigga valet till deras fördel.

Vilka aspekter av valkampanjen skulle du vilja att västerländsk media uppmärksammar? 

– Jag antar att de flesta intressanta händelser äger rum i regionerna. Den starkaste konkurrensen är i enmansvalkretsarna. Enligt vår senaste forskning är det inte valen till Duman som är de dyraste, utan till de regionala lagstiftande församlingarna. Den hårdaste kampen äger rum mellan regionala eliter, men avgörs inte av politiska, utan mestadels av affärsintressen.

Vad är din uppskattning av de styrande partiernas chanser i valet, då det inte bara är Enade Ryssland som stöder Putin, utan andra partier också?

– Dessa partier måste förhålla sig till den höga nivån av stöd som Putin åtnjuter – och den nivån når 80 procent – och det är tydligt att inte många ger sig på att försöka matcha det. Samtidigt skulle jag inte kalla Kommunisterna, LDPR eller Rättvisa Ryssland (RR) för det styrande partiets kandidater, då de gör egna ställningstaganden, kritiserar regeringen osv. Således tror jag att den huvudsakliga kampen äger rum mellan de parlamentariska partierna, det vill säga, å ena sidan det styrande Enade Ryssland och å andra sidan oppositionspartierna: KPRF, LDRP och RR.

Om vi tittar på några nya politiska krafter, såsom ”Rodina” (Fosterlandet), som ligger nära det styrande partiet, har de en chans att komma in i parlamentet? Har något västvänligt parti en chans att bli valt?

– Nja, i själva verket har vi inte några västvänliga partier. De partier som anses vara västvänliga är generellt sett inte västvänliga alls. Ta till exempel ”Jabloko”, ett av de få partier son inte välkomnar anslutningen av Krim. I själva verket styrs detta parti av en enda ledare, det vill säga det är Grigorij Javlinskijs egen fan-club. Jag tror att det är det huvudsakliga problemet för partiet, då Javlinskij har varit i politiken i nästan trettio år nu, och, för att vara ärlig, är alla lite trötta på honom. Och vad ”Parnas” beträffar så brukade det vara ett liberalt parti, men nu är det bara ett parti som består av Putin-hatare och människor som fällt främlingsfientliga och antisemitiska uttalanden.

Vad är din uppskattning av Aleksej Navalnyjs framtidsutsikter? Han brukade vara en ambitiös ledare och organiserade bland annat demonstrationer mot det styrande partiet Enade Ryssland, som han kallade ”tjuvarnas och bedragarnas parti”. Nu har han på sätt och vis dragit sig tillbaka och figurerar i bakgrunden.

– Eftersom en dom avkunnats mot Navalnyj där han befunnits skyldig till brott, kan han inte nomineras under de närmaste tio åren. Hur som helst har hans stödnivåer sjunkit drastiskt på sistone på grund av en serie konflikter inom oppositionens led.

Några av de politiska observatörerna, västlig media och vissa tjänstemän i väst anklagar Ryssland för inblandning i interna politiska processer i Europa och i USA, till exempel stöd till Donald Trump, Marine Le Pen och andra. Kan man kalla dem verkliga protegéer i Washington, Paris, Berlin på den ryska politiska scenen?

– Det är ingen hemlighet att västerländska politiker sympatiserar med redan nämnde Navalnyj. Några av hans kollegor från oppositionen avtjänar fängelsestraff för att ha mottagit utländska pengar att använt dem till att hålla protestmanifestationer. Det vill säga att det finns dokumenterade bevis för att de tagit emot pengar från företrädare för Georgiens myndigheter för att organisera proteströrelser i Ryssland.

När det gäller protesterna, en del experter menar att det som nu utspelar sig är en slags generalrepetition inför presidentvalet om två år, då Putin inte kan kandidera längre. Kan vi förvänta oss massprotester i Majdan-stil i framtiden, om ett år eller två?  

– Jag kan inte se några goda skäl för sådana aktioner. Protestkänslorna är på en låg nivå för tillfället. Det är svårt att säga vad som kommer att hända inom två års tid. Låt oss vänta och se.

 

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

🟠 UTRIKES Den ”avsevärda lättnad” som rapporterades strax efter Finlands anslutning till Nato har gett vika för oro inom den finska underrättelsetjänsten. Säkerhetsministeriet skriver i sin årsrapport att Moskva ”fortfarande är det största hotet mot den nationella säkerheten” och att risken för ryska operationer mot Helsingfors infrastruktur har ökat sedan landet gick med i den transatlantiska alliansen. Det talas särskilt om en ”instrumentalisering av migranter”, enligt finsk underrättelsetjänst, som utesluter en direkt rysk attack på dess territorium inom en snar framtid, men varnar för en ”hög risk för ryskt spionage”.

Navalnys hjältegloria har ramlat av

Navalnys hjältegloria har ramlat av

🟠 KRÖNIKA Aleksej Navalny, i Väst utmålad som den store konkurrenten till Rysslands president Vladimir Putin, är död. Han avled i ryskt fängelse, något man hävdar beror på blodpropp i hjärnan. Sverige var snabbast med att kritisera Ryssland för dödsfallet, då statsministern redan en dryg timme efter att nyheten började spridas i Ryssland skrev på X att ”Putin personligen bär ansvaret”. Men vem var Navalny och var det fördelaktigt för Putin att han skulle dö just nu? Debattörerna Margareta Lundström och Christer Nilsson ger sin syn på saken.

Läs även:

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

🟠 UTRIKES Den ”avsevärda lättnad” som rapporterades strax efter Finlands anslutning till Nato har gett vika för oro inom den finska underrättelsetjänsten. Säkerhetsministeriet skriver i sin årsrapport att Moskva ”fortfarande är det största hotet mot den nationella säkerheten” och att risken för ryska operationer mot Helsingfors infrastruktur har ökat sedan landet gick med i den transatlantiska alliansen. Det talas särskilt om en ”instrumentalisering av migranter”, enligt finsk underrättelsetjänst, som utesluter en direkt rysk attack på dess territorium inom en snar framtid, men varnar för en ”hög risk för ryskt spionage”.

Korpral Roberto är nu kvinna

Korpral Roberto är nu kvinna

🟠 UTRIKES Han är en av de soldater som har bytt juridiskt kön i den spanska enklaven Ceuta. Efter att ”hon” har blivit kvinna säger hon att hon har fått ett eget rum, kan låta håret växa långt, att hon har fått en högre pension och att hon lättare kan befordras. Dessutom kämpar hon nu för vårdnaden om sin son som icke-havande mamma.

I Sachsen är en valchock i antågande

I Sachsen är en valchock i antågande

🟠 UTRIKES De tyska medströmspartierna SPD, De gröna och vänstern kan komma att sparkas ut ur delstatsparlamentet i Sachsen. Den senaste opinionsmätningen från delstaten visar att AfD leder stabilt. Koalitionen CDU-SPD-De gröna är långt ifrån i majoritet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.